Egenreferat. Feokromocytom är en sällsynt tumör som utgår från binjuremärgen. Klassiskt har triaden hypertoni, huvudvärk och hjärtklappning varit vägledande för diagnos. Med ökad tillgång till radiologi upptäcks nu feokromocytom också vid utredning av binjureincidentalom. Dessa röntgenundersökningar genomförs på grund av symtom som buksmärta och vid urologiska frågeställningar; även vid DT av torax kan binjureförstoringar hittas. Dessa utreds rutinmässigt avseende endokrinologi. Detta kan ha förändrat hur man kommer fram till diagnosen feokromocytom.

Vi har därför granskat 94 konsekutiva patienter med feokromocytom avseende vägen till diagnos och symtombild fram till 2016 [1]. Två av dessa hade också ektopiskt ACTH-syndrom och exkluderades [2].

Av de 92 inkluderade hade 64 procent utretts för incidentalom och 32 procent för misstänkt feokromocytom; 4 procent (n = 4) hittades via screening på grund av en känd mutation förenlig med multipel endokrin neoplasi typ 2. Vi fann att de som screenades var yngst, medan de med incidentalom var äldst.

Kvinnor var vanligare bland dem med incidentalom och i screeninggruppen, medan män var vanligare bland dem med misstänkt feokromocytom. Nivåerna av noradrenalin/metoximetanefrin, som kliniskt kan relateras till symtom som hjärtklappning och hypertoni, var högst i gruppen med misstänkt feokromocytom och lägst i screeninggruppen. Hypertoni förekom hos 63 procent i incidentalomgruppen, hos 79 procent av dem med misstänkt feokromocytom och hos ingen i screeninggruppen. Attacksymtom fanns hos nästan alla med misstänkt feokromocytom, men endast hos hälften i de andra grupperna. De med misstänkt sjukdom hade mest symtom och screeninggruppen minst. Den klassiska triaden fanns hos 14 procent i incidentalomgruppen, hos 28 procent av dem med misstänkt sjukdom och hos ingen i screeninggruppen, medan inga symtom sågs hos 12, 0 och 25 procent i respektive grupp. Cirkulatorisk kris föranlett av feokromocytom, »feokris«, sågs hos 5 procent. Det fanns en positiv korrelation mellan tumörstorlek och hormonnivåer samt mellan katekolaminnivåer och blodtryck.

Sammanfattningsvis behöver kliniker vara medvetna om hur feokromocytom presenterar sig numera, då tidig diagnos kan vara livräddande. Screening av en riskpopulation kan detektera feokromocytom innan hypertoni eller andra symtom föreligger.