Egenreferat. Användningen av läkemedel vid ADHD har ökat snabbt det senaste decenniet. Det gäller inte minst bland unga kvinnor och gravida. Kunskapen om läkemedlens fosterpåverkan har hittills varit begränsad. Nya data har dock tillkommit den senaste tiden, bland annat denna studie av neonatala komplikationer [1] som inte omfattas av översikten i Läkartidningen nr 5/2018 [2].
Materialet omfattade 964 734 barn födda i enkelbörd i Sverige 2006–2014, varav 1 591 (0,2 procent) var exponerade för ADHD-läkemedel under graviditeten (83 procent för metylfenidat) och 9 475 (1 procent) hade mödrar som använt läkemedlen före eller efter graviditeten. Uppgifterna hämtades från Medicinska födelseregistret, Läkemedelsregistret och Svenskt neonatalt kvalitetsregister. Exponerade barn hade ökad risk för vård på neonatalavdelning jämfört med barn vilkas mödrar aldrig hade använt ADHD-läkemedel (justerad oddskvot [OR] 1,5; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,3–1,7). Det var framför allt CNS-symtom som var vanligare (OR 1,9; 95KI 1,1–3,1). En mindre riskökning sågs även när behandling under graviditeten jämfördes med behandling med ADHD-preparat endast före eller efter graviditeten.
Det fanns också tendenser till att exponerade barn hade en ökad risk för missbildning, låg Apgarpoäng och hypoglykemi samt en signifikant, liten riskökning för måttlig prematuritet. Däremot förekom inte andningsbesvär oftare, vilket ses bland annat efter behandling med antidepressiva till gravida.
Kvinnor som använde ADHD-läkemedel skiljde sig i hög grad från andra kvinnor. De var bland annat yngre och använde oftare flera läkemedel samtidigt. I analyserna har vi försökt att justera för detta, men det kan finnas kvarvarande förväxlingsfaktorer. För att få en uppfattning om vad som var effekt av läkemedlen respektive av ADHD-problematiken i sig jämfördes behandling under graviditet med behandling endast före eller efter graviditet. Då risken var högre vid exponering under graviditeten är det sannolikt att ADHD-medicineringen hade betydelse.
Eftersom riskökningen för neonatal påverkan var måttlig och andelen allvarliga biverkningar liten bedömer vi ändå resultaten som betryggande i de fall ADHD-behandling är starkt indicerad. Samma slutsats gäller de nyligen publicerade fynd som har kopplat metylfenidat till en något ökad risk för hjärtfel [3]. En försämring av ADHD-symtomen på grund av utsatt läkemedel kan innebära till exempel ökad stress och sämre följsamhet till kontroller på barnmorskemottagningen, vilka i sin tur utgör risker för fostret.
