I sjukdomsbeteende ingår symtom som trötthet, önskan att ligga stilla, ökad smärtkänslighet, minskad aptit, brist på energi, nedstämdhet, anhedoni, förändrat sömnmönster, sjukdomskänsla, oro, psykomotorisk hämning och feber. Termen beteende används i detta fall i en vidare betydelse som utöver beteende även inkluderar emotioner och kognition.

Illustration: Karin Lodin

Avhandling. När hjärnan får inflammatoriska signaler från till exempel inflammatoriska cytokiner kan den starta ett särskilt program med beteendeförändringar som med ett gemensamt begrepp kallas för sjukdomsbeteende. Där ingår bland annat trötthet, sjukdomskänsla, ökad smärtkänslighet, minskad aptit, energibrist och nedstämdhet. Syftet är att omdirigera energi till immunsystemet och möjliggöra läkning. Flera symtom vid sjukdomsbeteende liknar viktiga determinanter av självskattad hälsa. Självskattad hälsa är svaret på frågan »Hur skattar du din hälsa på en skala från mycket bra till mycket dålig?« och har i tidigare studier förknippats med ökade nivåer av inflammatoriska cytokiner, men det är oklart hur andra inflammatoriska markörer påverkar subjektiv hälsouppfattning.

I denna avhandling utvecklades och validerades ett frågeformulär för att mäta sjukdomsbeteende, SicknessQ. Sambanden mellan inflammatoriska markörer (i perifert blod), sjukdomsbeteende och subjektiva patientrapporterade hälsomått undersöktes sedan i en tvärsnittsstudie hos 311 primärvårdspatienter som sökt vårdcentral för akuta tillstånd och i en longitudinell studie hos 181 patienter med allergisk astma. Huvudfyndet var att låg självskattad hälsa i båda grupperna var associerad med ökat sjukdomsbeteende.

Resultaten för samband mellan inflammatoriska markörer och subjektiva hälsomått var blandade. Höga nivåer av cytokinet interleukin (IL)-6 var associerade med låg självskattad hälsa hos män i primärvårdsstudien. Hos män med astma fanns ett U-format samband där både höga och låga nivåer av IL-6 var kopplade till ökat sjukdomsbeteende. Hos patienter med astma var låg självskattad hälsa kopplad till höga nivåer av IgE-antikroppar mot säsongsbundna allergener (pollen från björk, timotej och gråbo) och matallergener. En ökning under året av perenn IgE (allergen från hund, katt, häst och mögel) gav en försämring av den självskattade hälsan, och en ökning av sjukdomsbeteende gav en sämre självskattad hälsa.

Avhandlingen har gett ny kunskap om sjukdomsbeteendets roll i förhållande till subjektiv hälsouppfattning och inflammation. Sjukdomsbeteende visade sig vara en determinant för självskattad hälsa i dessa populationer. Sambanden mellan inflammatoriska markörer och självskattad hälsa liksom betydelsen av IgE för subjektiv hälsoupplevelse behöver studeras mer.