Den optimala behandlingstiden är för många infektioner otillräckligt studerad. Längre kurer med antibiotika ökar risken för läkemedelsbiverkningar, Clostridium difficile-infektion och antibiotikaresistens.
Syftet med den aktuella multicenterstudien [1] var att jämföra kortvarig (6–10 dagar) respektive långvarig (11–15 dagar) antibiotikaterapi hos vuxna patienter med gramnegativ bakteriemi. Det primära utfallsmåttet var mortalitet 30 dagar efter avslutad behandling.
Knappt 5 000 vuxna patienter i USA med gramnegativ (Enterobacteriaceae) bakteriemi identifierades retrospektivt. Med hjälp av så kallad propensity score skapades två likvärdiga grupper avseende riskfaktorer, infektionsfokus och svårighetsgrad, med 385 patienter i vardera gruppen. Det vanligaste blododlingsfyndet var E coli (47 procent), och infektionsfokus var huvudsakligen urinvägarna.
Mortaliteten 30 dagar efter avslutad antibiotikabehandling var likvärdig i den »korta« (9,6 procent) respektive »långa« (10,1 procent) behandlingsgruppen. Reinfektion och förekomst av Clostridium difficile-infektion skiljde sig heller inte åt. Det fanns en tendens till högre risk för multiresistent gramnegativ kolonisation eller infektion i den grupp som behandlades under längre tid, även om skillnaden inte var signifikant (7,3 procent jämfört med 4,4 procent; oddskvot 0,59; 95 procents konfidensintervall 0,32–1,09; P = 0,09).
Studien har dock begränsningar. Försöksdesignen är heterogen avseende infektionsfokus, blododlingsfynd och svårighetsgrad. Ett stort antal patienter exkluderades i processen att matcha jämförbara grupper, däribland i princip alla patienter med ofullständigt dränerat infektionsfokus. Författarna skriver att detta medförde att de flesta inkluderade hade en så kallad »okomplicerad« bakteriemi. Det framgår inte varför ansvariga kliniker valde kort eller lång behandlingstid och inte heller vilka antibiotika eller doser som användes. Alla patienter erhöll dock in vitro-aktiva antibiotika från tiden för blododling till tiden för behandlingens avslut. Studien är gjord i amerikansk sjukvårdsmiljö med ofta längre behandlingstider än i Sverige.
Antibiotikaresistens är ett växande och allvarligt hot, varför artikeln trots sina begränsningar är viktig. Resultaten stödjer kortare behandlingstid, med likvärdigt utfall och en tendens till mindre risk för resistens, vid gramnegativ »okomplicerad« bakteriemi. Paralleller kan dras till andra studier som visar på möjligheten till kortare behandlingstider med antibiotika. I en svensk studie från 2012 avseende pyelonefrit visades att det går lika bra att behandla kvinnor i en vecka som två [2].
