Egenreferat. Hjärtinfarktdiagnosen ställs genom att identifiera typiska symtom, karakteristiska EKG-förändringar samt troponinvärden, som är akut stegrade. I syfte att effektivisera bedömningen av patienter med misstänkt hjärtinfarkt har konventionellt troponintest (cTn) i stor utsträckning ersatts med högkänsligt troponintest (hs-cTn). Tidigare studier har visat att införandet av hs-cTn lett till ökad incidens av hjärtinfarkter och färre inläggningar, men ökad användning av kranskärlsröntgen och revaskularisering utan förändrad prognos hos patienter med bröstsmärta. Det är dock okänt hur prognosen hos patienter med hjärtinfarkt påverkats. I syfte att undersöka hur incidens och prognos efter hjärtinfarkt påverkades genomförde vi en studie som inkluderade alla hjärtinfarktpatienter i Sverige mellan åren 2009 och 2013, då en majoritet av sjukhusen i Sverige införde hs-cTn (varianten hs-cTnT, där troponin T analyseras).

Vi inkluderade 87 879 patienter med förstagångsinfarkt från Socialstyrelsens patientregister. 47 133 patienter (54 procent) hade diagnostiserats med cTn och 40 746 (46 procent) med hs-cTnT. Coxregression användes för att beräkna riskkvoter för risken att dö, drabbas av reinfarkt, genomgå kranskärlsröntgen eller revaskularisering hos patienter diagnostiserade med hs-cTnT jämfört med cTn.

Vi fann att antalet hjärtinfarkter ökade med 5 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 0–10) de första tre månaderna efter övergången till hs-cTnT jämfört med de tre månaderna före övergången när vi skattade den sammanlagda effekten på samtliga sjukhus. Under 3,9 ± 2,8 års uppföljningstid avled 33 492 patienter utan någon skillnad mellan grupperna. Totalt 15 766 patienter drabbades av reinfarkt (under 3,1 ± 2,3 år uppföljningstid), och patienter diagnostiserade med hs-cTnT hade 11 procent lägre risk för reinfarkt (hazardkvot [HR] 0,89; 95KI 0,86–0,91), samtidigt som användningen av kranskärlsröntgen (HR 1,16; 95KI 1,14–1,18) och revaskularisering (HR 1,13; 95KI 1,11–1,15) ökade.

Sammantaget tyder dessa data på att prognosen för hjärtinfarktpatienter har förbättrats efter införandet av hs-cTnT med en minskad risk för reinfarkt. Orsaken till denna riskminskning är inte klarlagd, men skulle kunna vara att riskvärdering av patienter med hjärtinfarkt förbättrats och att därigenom fler patienter som hade nytta av revaskularisering också fick denna behandling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Martin J Holzmann har erhållit konsultarvoden från Pfizer och Actelion; Per-Ola Andersson från Roche, Gilead, Janssen, Abbvie, CTI Bipharma och Glaxo Smith Kline och Kai M Eggers från Abbott Laboratories och AstraZeneca.