Nils Lindefors, adjungerad professor, överläkare, verksamhetschef, Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus; Karolinska institutet; sakkunnig i psykiatri vid Stockholms medicinska råd
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär en fördröjd allvarlig stressreaktion efter svåra psykiska trauman, som tortyr, krig eller övergrepp, där det råder brist på evidensbaserad behandling att erbjuda. I en aktuell randomiserad non-inferiority-studie jämförs två psykologiska behandlingar av PTSD. Den etablerade metoden CPT (cognitive processing therapy) jämförs med den mer oprövade metoden WET (written exposure therapy). WET går i korthet ut på att i en serie sessioner upprepat beskriva den egna traumatiska upplevelsen i text. CPT innebär en anpassad variant av KBT (kognitiv beteendeterapi) som också genomförs i upprepade sessioner.
I den aktuella studien genomfördes WET i fem 40-minuterssessioner medan CPT genomfördes i tolv 60-minuterssessioner, i båda fallen med en veckas intervall. Studiedeltagare rekryterades bland behandlingssökande kvinnor och män i Bostonområdet. 63 personer randomiserades till respektive behandling. Primärt utfallsmått var den DSM-5-baserade symtomskalan CAPS-5; likvärdighet definierades som skillnad i utfall mindre än 10 poäng på CAPS-5-skalan vid 6, 12, 24 respektive 36 veckor efter behandlingsstart. Likvärdiga behandlingsutfall uppmättes vid varje mätpunkt. Sekundära utfallsmått visade att vid vecka 36 uppfyllde endast 39 procent av CPT-behandlade (51/63 bedömda) individer diagnos för PTSD, medan motsvarande andel för WET-behandlade var 48 procent (55/63 bedömda). Det var avsevärt färre avhoppare i WET-gruppen jämfört med CPT-gruppen, 4 respektive 25.
PTSD innebär ett omfattande lidande för den drabbade, både avseende symtom och nedsatt psykosocial funktion. Obehandlad går PTSD inte över och innebär ökad suicidrisk och sannolikt förkortad livslängd även på grund av ökad kroppslig sjuklighet. I svensk sjukvård har KBT-baserade metoder fått ökat genomslag, men tillgängligheten är fortfarande mycket låg, framför allt beroende på brist på utbildade behandlare. WET bör kunna vara ett attraktivt och kostnadseffektivt exponeringsbaserat behandlingsalternativ vid PTSD; för ökad valfrihet. WET är mindre personalintensiv och innebär, till skillnad från CPT, inte krav på patientinsatser mellan sessionerna.
Debatt
Skiftet från förskrivning av tramadol till oxikodon måste fortsatt följas och analyseras. I övrigt gäller att följa Läkemedelsverkets rekommendationer och undvika de båda diken som kantar opioidförskrivningens väg: opiofobin och opiocentrismen.
Nyheter
Vad händer med alla utlandsutbildade läkare som redan är legitimerade men inte får BT? Flera BT-pilotorter anser att regionerna måste ta ett solidariskt ansvar för gruppen.
Nyheter
För BT-piloterna Nora Qassem, Alhasan Alomari och Ozan Talayhan har framtidsplanerna klarnat under basttjänstgöringen. »Jag har fått jättebra introduktion till sjukvården i Sverige«, säger Nora Qassem, som är utbildad i Rumänien och nu börjar en ST i geriatrik på Avesta lasarett.
Nyheter
Fyra regioner har testkört den nya bastjänstgöringen för läkare. I augusti går den sista BT-piloten i mål. Försöken har varit lärorika – men det har varit många hinder på vägen.
Nyheter
Efter att Sverige haft en överdödlighet det första halvåret i år har det vänt. Under juli var det färre döda än normalt, enligt siffor från SCB som Göteborgs-Posten rapporterar om.
Nyheter
En okänd sjukdom, etisk stress och patientmöten som satt djupa avtryck. Covidvården har varit dramatisk för många läkare, inte minst för dem precis i början av karriären. Läkartidningen pratade med tre AT-läkare i Östergötland som kastat om i sina scheman för att hjälpa en sjukvård med nya spelregler.
Medicinsk kommentar
Kliniska studier med CRISPR-baserade terapier för blodsjukdomar och cancer pågår redan. Framtida tillämpningar av CRISPR kan förväntas bli breda men förutsätter etiska, juridiska och hälsoekonomiska överväganden.
Nyheter
Inspektionen för vård och omsorg åtalsanmäler läkaren Staffan Bergström som tidigare i somras bistod en ALS-sjuk man med en dödlig dos sömnmedel. Enligt Ivo kan han ses som skäligen misstänkt för att ha begått ett brott i yrkesutövningen.
Nyheter
Vaccinforskaren Matti Sällberg är skeptisk efter beskedet om att det ska finnas ett vaccin mot covid-19 i Ryssland. Matti Sällberg uppger för Dagens Nyheter att han tagit del av rysk publicerad forskning om projektet.
Nyheter
Tolv ingrepp på tre dagar. Och totalt 40 på en månad. Detta är vad transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg utförde under juli månad.
Nyheter
Det behövs mer pengar i kampen mot covid-19. Världshälsoorganisationen WHO har bara fått in 10 procent av de pengar som krävs, enligt generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Debatt
I Lund opererades patienter med radiusfrakturer även under pandemin. Men rehabilitering och avgipsning fick ske via digitalt stöd. En av lärdomarna är, enligt artikelförfattarna, att med nya digitala lösningar måste användargränssnittet anpassas så att även de mest datorovana blir bekväma.
Nyheter
På Sahlgrenska universitetssjukhuset har läkarföreningen begärt skyddsronder i sommar för att ta reda på hur mycket IVA-läkarna har arbetat under pandemin. »Vissa läkare har gått uppemot 20 jourer på två månader«, säger huvudskyddsombudet Christina Sjöberg.
Nyheter
Läkarna vid kirurgin på Östersunds sjukhus är oroliga över att ett stort antal sjuksköterskor valt att sluta. I en debattartikel riktar kirurgerna nu kritik mot de styrande politikerna i Region Jämtland Härjedalen.
Patientsäkerhet
Läkaren borde ha tagit vävnadsprover från skelettet hos en patient för att fastställa diagnosen skelettmetastaser, enligt Inspektionen för vård och omsorg. Diagnosen var nämligen felaktig och innan det upptäcktes fick patienten både strålbehandling och cytostatika.
Översikt
Långtidsöverlevnaden i Sverige och även hos våra motsvarande skandinaviska centrum ligger bra till jämfört med internationella siffror, med en 5-årsöverlevnad på 63 procent och en 10-årsöverlevnad på 48 procent.
Debatt
Tidigare i år publicerades en ny definition av smärta, tillsammans med sex ledmeningar för att tydliggöra vad den innebär. Dessa kan tyckas självklara, men kan förhoppningsvis göra att patienter slipper mötas av okunniga utlåtanden, skriver Johan Hambraeus.
Originalstudie
Initial bedömning och salvbehandling av symtomgivande fimos kunde överlåtas till specialutbildade undersköterskor.(1 kommentar)
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
