Egenreferat. I studien SOS (Swedish obese subjects) undersöks effekten av bariatrisk kirurgi på fetmarelaterad mortalitet och morbiditet. I denna studie har vi fokuserat på studiens kontrollgrupp (n = 2 037; 71 procent kvinnor; i genomsnitt 49 år gamla med BMI 40,1 kg/m2) och analyserat självrapporterade viktminskningsförsök över 10 års tid.

Deltagarna undersöktes (inklusive vägning) på vårdcentral vid baslinjen och efter 0,5, 1, 2, 3, 4, 6, 8 och 10 år. Vid varje uppföljningstillfälle besvarade deltagarna också enkäter om bland annat viktminskningsvanor och viktminskningsmetoder. En klar majoritet (83 procent) uppgav att de försökte gå ned i vikt. Vanligast var att försöka minska i vikt på egen hand och att motionera. En minoritet (26 procent) av deltagarna uppgav att de hade stöd av vårdpersonal för att minska i vikt. Mindre vanligt var att använda sig av kommersiella viktminskningsprogram, läkemedelsbehandling och lågenergiprodukter.

Efter 10 år hade deltagarna i genomsnitt ökat 2,1 procent i vikt. Vid 10-årsuppföljningen uppnådde 12,5 procent av gruppen ≥ 10 procents viktminskning. Dubbelt så många hade ökat lika mycket eller mer i vikt. De som hade minskat 10 procent eller mer i vikt över 10 års tid hade överlag använt samma metoder som de som ökat lika mycket i vikt, med undantag för att de som minskat i vikt något oftare hade uppgett att de motionerat regelbundet. Resultaten visar att det finns en mycket stor variation i viktändring på lång sikt och att det inte är metoden man använder som är viktigast utan huruvida man kan behålla ett lägre energiintag över tid.

Studien visar att personer med svår fetma ständigt och framför allt på egen hand försöker minska eller kontrollera sin vikt. På kort sikt vet vi sedan tidigare att det ofta går att uppnå viktminskning med en rad olika metoder; däremot är långtidsresultaten nedslående, och många ökar i vikt i stället. Bland noga utredda patienter är viktminskningskirurgi en dokumenterat effektiv metod för långsiktig viktminskning och minskad sjukdomsrisk. Dock passar inte kirurgisk behandling alla. Då måste hälso- och sjukvården erbjuda kunskapsbaserade strukturerade behandlingsupplägg för denna grupp av patienter.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Edit Zenténius var tidigare anställd av Itrim Sverige och en medförfattare till studien (Carlsson LMS) har mottagit ersättning för föreläsningar från AstraZeneca, Johnson & Johnson och MSD.