Många patienter uppger någon form av läkemedelsöverkänslighet; vanligast är penicillin. Vid behov av antibiotika resulterar en misstänkt penicillinallergi ofta i andrahandsalternativ med bredare spektrum och ökad toxicitet.

Syftet med den aktuella brittiska studien [1] var att kartlägga konsekvenserna av en journalförd penicillinallergi utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det primära utfallet var efterföljande risk för infektion med meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) respektive Clostridium difficile.

Över 300 000 vuxna individer från databasen The Health Improvement Network (THIN) utan tidigare MRSA- eller Clostridium difficile-infektion inkluderades. Drygt 60 000 dokumenterades med en misstänkt penicillinallergi. Övriga inkluderade fungerade som kontroller, matchade för ålder, kön och tidpunkt för inklusion i studien.

I den multivariabla analysen justerades för ålder, kön, BMI, socioekonomisk status, rök- och alkoholvanor, relevant komorbiditet, antal tidigare förskrivna antibiotikakurer, användning av protonpumpshämmare respektive kortikosteroider, boende på vårdhem samt antal besök hos allmänläkare respektive sjukhusinläggningar.

Under en uppföljningstid på sex år efter första journalförda penicillinallergin identifierades samtliga fall där läkare diagnostiserade infektion eller bärarskap av MRSA respektive Clostridium difficile. Användningen av antibiotika följdes upp under samma period.

Studien visade att individer med misstänkt penicillinallergi hade knappt 70 procent ökad risk för MRSA-infektion (matchad och multivariabelt justerad hazardkvot [HR] 1,69, 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,51–1,90) och drygt 25 procent ökad risk för Clostridium difficile-infektion (HR 1,26, 95KI 1,12–1,40). Patienter med uppgiven penicillinallergi förskrevs bredspektrumantibiotika i högre grad än kontrollerna, med en fyrfaldig ökning av makrolider respektive klindamycin och en tvåfaldig ökning av fluorokinoloner.

Studien begränsades till patienter i öppen vård. Noterbart är en hög generell användning av antibiotika. Nästan alla som inkluderades i studien hade förskrivits antibiotika under året före inklusion.

Penicillinallergi är den vanligaste uppgivna läkemedelsöverkänsligheten, men över 90 procent tolererar penicillin vid efterföljande testning [2]. Med tanke på dagens alarmerande ökning av antibiotikaresistens och de svåra samhällskonsekvenserna av Clostridium difficile-infektion skulle det därför, enligt författarna, vara till stor fördel utifrån ett folkhälsoperspektiv att systematiskt bekräfta eller utesluta en penicillinallergi, något som i dag sker ytterst sällan. Ett mer kritiskt förhållningssätt avseende uppgiven penicillinallergi skulle även gynna den enskilda patienten med tanke på risken för biverkningar av andrahandsval. En enkel anamnes kan i många fall ge svaret på huruvida en penicillinallergi föreligger eller inte.