Egenreferat. Koloskopi används för diagnostik av olika sjukdomar i kolon, rektum och distala ileum, som terapeutisk metod samt som screeningmetod för kolorektalcancer. Antalet undersökningar i Sverige har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Koloskopi är en relativt säker metod, men allvarliga komplikationer förekommer. Dessa är tarmperforation, större blödning, mjältruptur och plötslig död.
Vi har i en registerbaserad retrospektiv kohortstudie av alla i Sverige registrerade koloskopier i öppen- och slutenvårdsregistret under åren 2001–2013 (593 308 koloskopier) undersökt blödnings- och perforationsfrekvenser samt relativa risker för dessa komplikationer i de 21 svenska landstingen.
För hela kohorten är den relativa perforationsfrekvensen 0,11 procent och blödningsrisken 0,17 procent. Både för blödningar och för perforationer varierar den relativa frekvensen mellan landstingen från 0,02 procent till 0,27 procent. Den relativa risken för perforation varierar från 0,17 till 2,42 procent och för blödning 0,12 till 1,53. Det finns en signifikant samvariation mellan relativ blödningsfrekvens och relativ perforationsfrekvens i landstingen, r = 0,792 (P < 0,001). Denna samvariation kvarstår (r = 0,814; P < 0,001) även efter att koloskopier där polypektomi utförts exkluderats. Polypektomi innebär en ökad risk för både blödning och perforation.
Vår studie visar på stora skillnader avseende risken att drabbas av en allvarlig blödning eller perforation i samband med en koloskopi beroende på i vilket landsting som koloskopin utförs. Risken kvarstår även då hänsyn tagits till patientens kön respektive ålder, huruvida polypektomi utförts eller inte och komorbiditet. Vi diskuterar i artikeln möjliga förklaringar till de uttalade skillnaderna. Att det finns en stark korrelation mellan blödnings- och perforationsfrekvens antyder att variationen mellan landstingen speglar skillnader i utförande snarare än skillnader i andelen komplexa och terapeutiska koloskopier. Skillnaderna mellan landstingen utgör en god utgångspunkt för framtida forskning om faktorer av betydelse för kvalitet vid koloskopi.
Referenser
Vad står r för? Är det regressions koefficienten som brukar skrivas som r2. Regressions koefficienter på 0,792 och 0,814 är anmärkningsvärt höga och skulle föranleda IVO att granska verksamheten, men är det inte fel i grunddata?
Det står inget i artikeln att man validerat grunddata. Om ett landsting slarvar med inrapporteringen av komplikationer i registret och i ett annat landsting sköts det till punkt och pricka blir det dessa skillnader.
I Swedish Cardiac Arrest Register var det en felrapportering på 25% (1). Är det inte möjligt att det är samma felrapporteringsfrekvens när det gäller koloskopikomplikationer? Det finns ett behov av validering av grunddata innan några slutsatser kring komplikationsfrekvensen i olika landsting kan dras.
1. Strömsöe A, Svensson L, Axelsson ÅB, Göransson K, Todorova L, Herlitz J. Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden. Resuscitation. 2013;84:952-6.
