Egenreferat. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en svensk metod avsedd att öka fysisk aktivitet som prevention och behandling inom hälso- och sjukvården. FaR har använts i nästan 20 år. Trots att ett flertal studier på metoden har publicerats har bevisläget för FaR diskuterats. Vi genomförde därför nyligen en systematisk översikt av evidensläget för FaR, inom ramen för en HTA (health technology assessment)-analys vid Sahlgrenska universitetssjukhuset [1].

Översikten genomfördes enligt GRADE-systemet. För att inkluderas i vår analys skulle studierna uppfylla följande:

  1. Patienterna var vuxna som bedömts vara i behov av ökad fysisk aktivitet av personal inom hälso- och sjukvården.
  2. Interventionen var FaR eller annan intervention som uppfyllde de tre huvuddelarna: individuellt rådgivande samtal, individanpassad skriftlig ordination samt uppföljning.
  3. Kontrollgruppen fick inte FaR.
  4. Utfallsmåttet var i första hand fysisk aktivitetsnivå.
  5. Studien var kontrollerad, hade en uppföljningstid ≥12 veckor och hade utförts i ett nordiskt land 1999–.

Bland många FaR-studier fann vi sex kontrollerade studier (fem randomiserade, en kohort) som undersökte fysisk aktivitetsnivå som utfallsmått. Den vetenskapliga evidensen för att FaR ökar den fysiska aktivitetsnivån befanns vara grad 3/4 enligt GRADE, det vill säga det vetenskapliga underlaget är gott, men effektstorleken kommer troligen att ändras med fler och större studier. Olika uppföljningstider och metoder för att mäta fysisk aktivitetsnivå mellan studierna omöjliggjorde en metaanalys.

Vi anser att evidensläget för FaR nu är mer klarlagt. En mer exakt effektstorlek vore önskvärd, men det bedöms i analysen som osannolikt att FaR inte har någon effekt, eller skulle ha en ogynnsam effekt. Metoden håller nu även på att spridas till flera EU-länder via ett EU-projekt utgående från Sverige. Vi anser därför att Socialstyrelsens senaste rekommendation om att »hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)« är robust. Fysisk aktivitet som prevention och behandling inom hälso- och sjukvården är fortfarande underutnyttjad. Denna studie kan bidra till ökad användning av FaR.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Aron Onerup har skrivit ett kapitel i Fyss 2017 (Fysisk aktivitet vid hypertoni) som används som kunskapsunderlag vid förskrivning av FaR. Mats Börjesson är styrelsemedlem i YFA (som producerar Fyss), författare till flera kapitel i Fyss och ordförande i HTA-analysgruppen för utvärdering av FaR, Sahlgrenska akademin (no 100, 2018).