Tidigare studier har visat på samband mellan täta graviditeter och prematur födsel. Världshälsoorganisationen har därför rekommenderat ett intervall på minst 2 år efter en levande födsel innan nästa graviditet påbörjas. Trots detta är det mindre än 2 år mellan cirka hälften av graviditeterna i många låg- och medelinkomstländer.
Studier har visat att 95 procent av kvinnorna i låg- och medelinkomstländer vill ha minst 2 års intervall mellan graviditeter, men att närmare 2/3 av dem inte har tillgång till preventivmedel. Det är ovanligt att familjeplanering är integrerad i den perinatala vården i dessa länder. Dessutom har det saknats studier som utvärderar effekten av en sådan integrerad verksamhet. Syftet med den aktuella studien var således att utvärdera implementeringen av integrerad familjeplanering med rutinmässig perinatal vård i ett låginkomstland.
Studien utfördes på landsbygden i nordöstra Bangladesh. I en kvasiexperimentell design allokerades 4 504 gravida kvinnor till (a) interventionsgrupp med integrerad familjeplanering eller (b) kontrollgrupp med rutinvård. Båda grupperna erhöll 2 antenatala och 3 postnatala hembesök. Interventionsgruppen erhöll dessutom integrerad familjeplanering vid 3 av hembesöken, distribuering av preventivmedel och ytterligare 2 postnatala hembesök. Avsikten med det sista hembesöket vid 4–5 månader post partum var att säkerställa att kvinnorna var nöjda med sitt preventivmedel.
Av de kvinnor som följdes minst 2 år post partum (93 procent) fanns i interventionsgruppen en 19 procent lägre relativ risk för intervall kortare än 2 år mellan graviditeter och en 21 procent lägre relativ risk för prematuritet. Studien utvärderade även om det fanns några oavsiktliga konsekvenser med interventionen. Man fann ingen negativ påverkan på vare sig kvalitativ eller kvantitativ vård. Författarna tolkar detta som att integrerad familjeplanering med rutinmässig perinatal vård både är möjlig och ger fördelaktiga resultat. Det mest värdefulla är att detta skulle vara ett relativt enkelt och billigt sätt att reducera neonatal morbiditet och mortalitet i ett låginkomstland, där mer avancerad neonatal vård ofta är svårtillgänglig, vilket är av största vikt om vi ska lyckas med att uppnå de ambitiösa globala målen för barnhälsa.
