Ökad dödlighet vid inflammatorisk tarmsjukdom

Egenreferat. Individer som insjuknar i inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som ulcerös kolit och Crohns sjukdom redan som barn har mer utbredd sjukdom, mer aktiv sjukdom och lever med sin sjukdom längre. De som insjuknar som äldre verkar ha en lindrigare fenotyp [1]. Vi har tidigare visat att barn med IBD löper en 3 gånger ökad risk för död. Tidigare studier har visat på en ökad risk för död vid IBD även hos vuxna, men resultaten har varit motstridiga. Det finns också få tidigare studier som har undersökt om den ökade risken för död ses även hos patienter med IBD som får tillgång till modern behandling. Dessutom saknas kunskap om dödlighet i olika subgrupper av dessa patienter och kring de faktiska dödsorsakerna.

I en nationell registerbaserad kohortstudie [2], baserad på data från flera olika register, följde vi upp 82 718 patienter som fått diagnosen IBD i vuxen ålder (≥ 18 år) under åren 1964–2014. Varje patient jämfördes med 10 matchade jämförelseindivider för att minimera inflytandet av kön, ålder, år för diagnos och var i Sverige man bodde vid diagnos. Vi studerade särskilt individer som fått sin IBD-diagnos som äldre (≥ 60 års ålder: 17 873 patienter). Hälften av patienterna var kvinnor (49 procent), och medianåldern för insjuknande var 41 år.

Under uppföljningstiden avled 19 procent av patienterna med IBD, att jämföra med 15 procent av kontrollerna. Med hänsyn tagen till andra faktorer ökade IBD risken för död med 50 procent, eller ett extra dödsfall bland 263 IBD-patienter varje år. Riskökningen var densamma bland patienter som fått sin diagnos som äldre (≥ 60 år).

Högst dödlighet sågs bland patienter med IBD och samtidig primär skleroserande kolangit, medan vi inte såg någon ökad dödlighet bland högutbildade IBD-patienter (universitetsutbildning). Dödligheten var ökad vid alla IBD-subtyper (Crohns sjukdom, ulcerös kolit och den mindre vanliga mellanformen IBD-U). Högst relativ risk sågs för död i mag–tarmsjukdom (till exempel svårt skov av IBD: 5,2 gånger ökad risk), men IBD var också associerad till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom (hazardkvot = 1,3) och cancer (hazardkvot = 1,4).

Vuxna och äldre som diagnostiserats med IBD 2002–2014 hade i genomsnitt 2,3 år kortare livslängd än andra vuxna av samma kön och ålder.

Sammanfattningsvis visar vår studie att IBD hos vuxna svenskar de senaste 50 åren är kopplad till en 50 procent ökad dödlighet. Dock bör understrykas att dödligheten vid IBD har minskat över tid.