Egenreferat. Demens utgör ett ökande problem både i Sverige och i världen. Vi studerade förekomsten av demens i olika invandrargrupper i Sverige.
Vi identifierade personer utan tidigare registrerad demens i Patientregistret med nya demensdiagnoser registrerade från 1 januari 1998, med uppföljning till 31 december 2012, och noterade region eller enskilt land för utlandsfödda. Vi registrerade även samsjuklighet och socioekonomiska faktorer. Totalt ingick 3,3 miljoner individer, varav 4,2 procent utvecklade demens: 3,6 procent av männen och 4,9 procent av kvinnorna.
I studien användes Coxregressionsanalyser, uppdelat för kön, med justering för ålder, socioekonomiska faktorer och samsjuklighet. »Population attributable fraction« (PAF), det vill säga andel som kan kopplas till demens, beräknades för samsjuklighet.
Generellt sett fann vi en lägre relativ risk för demens hos första generationens invandrare. För män var hazardkvoten (HR) 0,85 (95 procents konfidensintervall [95KI] 0,83–0,88) och för kvinnor 0,93 (95KI 0,91–0,95). En förhöjd risk fanns dock hos män från Finland, Bosnien, Estland och Ryssland och hos kvinnor från Finland och Norge.
Vi delade också in invandrare efter alkoholriskbeteende, det vill säga ursprung i regioner eller länder med hög alkoholkonsumtion (Baltikum, Centraleuropa, Rumänien och Ryssland) eller låg risk (Mellanöstern). För ursprung i högriskregioner sågs ingen minskad demensrisk hos män, men däremot hos kvinnor, (HR 0,90, 95KI 0,83–0,96), medan för lågriskregioner sågs en lägre risk hos både män (HR 0,85, 95KI 0,74–0,97) och kvinnor (HR 0,70, 95KI 0,58–0,85).
Vi delade även in personerna i en nord–sydgradient, där sydregionen innefattade europeiska Medelhavsregionen, Afrika, Latinamerika och Asien. Män och kvinnor från nordliga regioner uppvisade samma risk som svenskfödda, medan män och kvinnor från sydliga regioner uppvisade lägre risker, HR 0,59 (95KI 0,54–0,63) respektive 0,58 (95KI 0,54–0,64).
Förekomsten av samsjuklighet var låg. Högst PAF sågs hos svenskfödda män för stroke och depression, hos utlandsfödda män för stroke, förmaksflimmer och depression, hos svenskfödda kvinnor för stroke och depression samt hos utlandsfödda kvinnor för depression och alkoholism.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att invandrare generellt har en lägre risk för demens, där »healthy migrant«-effekten kan bidra, det vill säga att de som migrerat generellt sett är friskare. Personer med ursprung i norra Europa och män från områden med hög alkoholkonsumtion (Baltikum, Central- och Östeuropa) uppvisar samma demensrisk som svenskfödda.
