Egenreferat. De potentiellt självmordsskyddande effekterna av psykofarmaka har återkommande debatterats de senaste decennierna. Psykosdämpande läkemedel, särskilt klozapin och det stämningsstabiliserande läkemedlet litium, har visat på skydd mot fullbordade självmord. Däremot är stödet för antidepressiva läkemedels motsvarande effekt alltjämt ifrågasatt.

Genom att på individnivå jämföra tillgången till uthämtade läkemedel med rättskemiska data i den svenska befolkningen undersökte vi biokemiskt verifierade skillnader i läkemedelsföljsamhet till antidepressiva och antipsykotiska läkemedel bland individer som avlidit i självmord och icke-självförvållad död. Det är den första studien av sitt slag som fullt ut inkluderat icke suicidala kontroller. 

Från Rättsmedicinalverkets databas med rättskemiska analysresultat från rutinmässig blodprovstagning vid rättsmedicinska obduktioner inhämtades data från 2006 till 2013 om fall av våldsamma självmord och icke självförvållad död. Från 23 684 individer matchades 5 294 självmordsfall avseende ålder, kön och dödsår med 9 879 kontroller. De rättstoxikologiska fynden jämfördes med tidigare förskrivningsdata från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Läkemedelsföljsamhet bedömdes föreligga när beräknad tillgång till uthämtade läkemedel överensstämde med rättskemiska fynd av terapeutisk läkemedelskoncentration i blod.

I en logistisk regressionsanalys justerades risken för fullbordat självmord beroende av läkemedelsföljsamhet för bland annat tidigare sjukhusvård och kvoten av påbörjade och avslutade läkemedelsrecept som mått på sjukdomsgrad.

Partiell följsamhet till psykosdämpande läkemedel medförde en sjufaldigt ökad risk för fullbordat självmord jämfört med fullständig läkemedelsföljsamhet (oddskvot [OR] 6,66; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,1–128,0). Vid fullständigt bristande följsamhet var riskökningen tolvfaldig (OR 12,43; 95KI 2,1–238,7). Motsvarande riskmått vid antidepressiv läkemedelsbehandling var inte statistiskt signifikanta och markant lägre (OR 1,6; 95KI 0,7–3,5 respektive OR 1,5; 95KI 0,7–3,4).

Sammantaget visar studien att receptdata kan användas som kompletterande mått på sjukdomsgrad. Bristande följsamhet till psykosdämpande, men inte antidepressiva, läkemedel visades ge en statiskt signifikant ökad risk för fullbordat självmord. Fynden antyder att psykosdämpande läkemedel med fördel kan övervägas vid suicidalitet när andra behandlingsformer misslyckats.