Egenreferat. Mångbesökare inom primärvård (≥ 5 läkarbesök under ett år) utgör 3–5 procent av befolkningen, men nyttjar uppemot en fjärdedel av vårdens resurser.
I den aktuella studien undersöktes den hälsorelaterade livskvaliteten med Short form-36 (SF-36) för mångbesökare och en slumpmässigt utvald kontrollgrupp (≤ 4 läkarbesök under år) i åldern 18–64 år vid två hälsocentraler i Gävleborg. SF-36 är ett validerat instrument som speglar den allmänna hälsorelaterade livskvaliteten och är inte sjukdomsspecifikt. Svarsfrekvensen var 49 procent (av 331) respektive 57 procent (av 371).
Förekomsten av arbetslöshet, övervikt och användning av komplementär medicin var enligt svaren högre bland mångbesökarna (P < 0,01). De tio kategorierna av sökorsaker var representerade i bägge grupperna, men vanligare bland mångbesökarna med undantag för skador. Sökorsakerna utgjordes av muskuloskeletal smärta, infektioner, psykosocial stress, mag–tarmkanalsproblem, hudåkommor, skador, urogenitala besvär, huvudvärk/tinnitus, kardiovaskulära sjukdomar och andningsrelaterade sjukdomar.
Den hälsorelaterade livskvaliteten var signifikant lägre för mångbesökarna än för en ålders- och könsmatchad svensk normalpopulation och kontrollgruppen avseende de åtta domäner SF-36 mäter: fysisk funktion, fysisk rollfunktion, kroppslig smärta, generell hälsa, vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykisk hälsa. Utifrån domänerna räknas två sammanvägda mått fram via faktoranalys, fysisk och mental komponentskala. Skillnaden mellan mångbesökare och svensk normalpopulation respektive mellan mångbesökare och kontrollgruppen var statistiskt säkerställd (P < 0,01). Den faktiska skillnaden mellan grupperna beräknad med Cohens d (standardiserad medelvärdesskillnad) visar effektstorlekar 0,79–1,08 för de olika domänerna. I tolkningen av effektstorlek betraktas följande indelning: trivial (< 0,20), liten (0,20–0,49), måttlig (0,50–0,79) och stor (≥ 0,80). Även vid jämförelse med kontrollgruppen sågs sämre livskvalitet med effektstorlekar mellan 0,60 och 0,95. Särskilt muskuloskeletal smärta och psykosocial stress var associerade med försämrad hälsorelaterad livskvalitet.
Sålunda är det angeläget att sätta in behandlingsinsatser utifrån gruppens sökmönster och utreda individer för riktad evidensbaserad behandling. Gruppen mångbesökare uppvisar en påtagligt försämrad hälsorelaterad livskvalitet, vilket avspeglas i hög vårdkonsumtion. Interventionsstudier med psykologiska inslag i behandlingen skulle därför kunna vara av godo för individen och möjligen påverka vårdkonsumtionen gynnsamt.
