Covid-19, den sjukdom som orsakas av coronaviruset sars-cov-2, sprider sig hastigt över världen. Hitintills har få studier publicerats avseende hur barn insjuknar och drabbas av covid-19. Nu har kollegor från kinesiska smittskyddsinstitutet pub-licerat den första sammanställningen av de barn som diagnostiserats med covid-19 [1]. 

Dong och kollegor har sammanställt data om alla barn (ålder 0–18 år) som rapporterats in till kinesiska smittskyddsinstitutet under perioden 16 januari till 8 februari. Det är totalt 2 143 barn, antingen laboratorieverifierade (34 procent) eller kliniskt och epidemiologiskt suspekta (66 procent) covid-19-fall, något fler pojkar (57 procent) än flickor (43 procent). Sammanlagt 94 procent av fallen hade asymtomatisk (4,4 procent), lindrig (51 procent) eller måttligt svår (39 procent) sjukdom; endast i 5 procent av fallen bedömdes infektionen som allvarlig (tecken till hypoxi eller SpO2 < 92 procent) och i 0,6 procent som svår (tecken till ARDS, respiratorisk svikt, chock, encefalopati, myokardit, hjärtsvikt, koagulationsrubbning eller njursvikt). En 14-årig pojke rapporterades död, och inga uppgifter anges om eventuell underliggande sjukdom. 

Av de fall som rapporterats som allvarligt eller kritiskt sjuka är en större andel inte laboratorieverifierade. De skulle således kunna förklaras av andra sjukdomar, såsom till exempel RS-virus och influensa, och därigenom överskatta sjukdomsbördan av sars-cov-2. I gruppen kritiskt sjuka var de flesta barnen (7 av 13) spädbarn (<1år). 

Mediantiden från insjuknande till diagnos var 2 dagar (spridning 0–42 dagar). Inledningsvis sågs en mycket kraftig ökning av antalet insjuknade barn med start den 20 januari, som nådde sin topp den 1 februari och därefter sjönk. 

Allvarligt sjuka är betydligt färre bland barn än bland vuxna (5,9 respektive 19 procent), och dödligheten är mycket lägre. Författarna diskuterar olika teorier kring detta och lyfter upp tre olika förklaringar. Inledningsvis argumenteras att barn i Kina har det bra och har exponerats i mindre grad än vuxna. En annan orsak kan vara att sars-cov-2 binder sämre till angiotensinkonvertas II (ACE2) hos barn än hos vuxna på grund av omognaden av ACE2, den cellreceptor som sars-cov-2 misstänks binda till. Slutligen diskuteras betydelsen av att barn generellt har högre antikroppsnivåer mot virus än vuxna på grund av alla återkommande virussjukdomar hos barn under vintern.  

Detta är en viktig studie som talar för att vi inte kommer att få ett stort antal svårt sjuka barn med covid-19 i Sverige. Men vi kommer sannolikt att få en ansamling av fall även i vårt land. Huruvida barn är viktiga avseende smittspridning samt betydelsen av underliggande sjukdomar är högaktuella och viktiga frågor, men det diskuteras inte i artikeln.