Egenreferat. Statistik från OECD visar på en långsiktig trend med allt färre vårdplatser per capita. Sverige är ledande i denna utveckling, och enbart Mexiko och Chile hade färre vårdplatser per capita år 2015. Detta är delvis en önskad utveckling och ett tecken på ökad effektivitet. Tack vare bättre diagnostik och behandlingsmetoder kan vårdtider kortas och fler behandlas utan att behöva läggas in på sjukhus, men om vårdplatserna minskar i snabbare takt än den medicinska utvecklingen tillåter ökar beläggningsgraden på sjukhusen. Mellan 2000 och 2015 ökade den genomsnittliga beläggningen i Sverige från 80 till 94 procent.

Vi studerade 2 084 554 besök av 816 832 patienter på sex akutmottagningar i Region Stockholm under åren 2012–2016. Varje besök kategoriserades utifrån hur hög beläggningsgrad det var på sjukhuset när patienten ankom till akutmottagningen. Vi utvärderade sedan samband mellan beläggningsgrad och mortalitet, återbesök samt återinläggningar. Utöver det studerade vi hur vistelsetid och inläggningsfrekvens påverkades på akutmottagningarna.

Justerad risk (hazardkvot) för död inom 30 dagar var 1,10 med 95 procents konfidensintervall 0,96–1,27 i den högsta kategorin med ≥105 procents beläggningsgrad. Risken för återbesök inom 7 dagar var 2–4 procent högre vid beläggningsgrad ≥90 procent. En ökning av beläggningsgraden med 10 procent var associerad med 16–17 minuter längre vistelsetid och 1,7–2,0 procent lägre inläggningsfrekvens.

Vi fann inget signifikant samband mellan beläggningsgrad och död i den studerade populationen även om punktestimatet i den högsta nivån av beläggningsgrad, ≥105 procent, var något förhöjt. Beläggningsgradens koppling till arbetsbelastningen på våra akutmottagningar är dock tydlig och visar på längre vistelsetider och lägre inläggningsfrekvens. Den minskade inläggningsfrekvensen innebär sannolikt att medicinska prioriteringar blir hårdare och att mer utredning och diagnostik görs för att kunna skicka hem fler patienter på ett säkert sätt. En annan effekt kan vara att mer tid läggs på hur de begränsade vårdplatserna ska fördelas. Den ökade arbetsbelastningen börjar redan vid 85 procent och bidrar till risken för överbelastning av akutmottagningen samt till stress och frustration hos vårdpersonal. De ökade återbesöken bidrar också till att öka den totala belastningen på sjukvårdssystemet.

Sammantaget verkar det som om vårt sjukvårdssystem under perioden 2012–2016 kunde hantera en relativt hög beläggningsgrad utan att risken för mortalitet ökade. En högre beläggningsgrad medför dock negativa effekter för patienter och personal.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Utvecklingen av databasen finansierades av ett bidrag från Idorsia