Egenreferat. Kopplingen mellan förhöjda serumnivåer av proinflammatoriska markörer och psykisk sjukdom, framför allt depression och andra humörstörningar, är sedan tidigare känd. En förändrad bakterieflora i tjocktarmen har kopplats till ett låggradigt systemiskt inflammationssvar, men blindtarmens roll och påverkan i upprätthållandet av kolonbakteriernas jämviktsläge är oklar. I denna populationsbaserade svenska registerstudie undersökte vi om kirurgiskt avlägsnande av blindtarmen i barndomen är kopplat till ökad risk för psykisk sjukdom senare i livet.

Alla svenska personer födda mellan 1973 och 1992 (N = 1 937 488) inkluderades och följdes fram till 31 december 2016 för psykisk sjukdomsdiagnos efter 14 års ålder. Exponering i vår studie var blindtarmsoperation före 14 års ålder (n = 44 259), konservativt behandlad blindtarmsinflammation (appendicit utan appendektomi) före 14 års ålder (n = 1 542) samt bråckkirurgi före 14 års ålder (n = 35 523). Kontrollgrupper för varje exponering var samtliga icke exponerade individer i studiepopulationen.

Individer som genomgått blindtarmsoperation före 14 års ålder uppvisade en ökad risk för depressiv sjukdom (justerad hazardkvot [aHR] 1,19; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,15–1,23), bipolär sjukdom (aHR 1,27 [95KI; 1,17–1,37]) och ångeststörning (aHR 1,20, [95KI; 1,16–1,23]) jämfört med individer som hade sin blindtarm kvar. Ingen koppling påvisades mellan blindtarmsoperation i barndomen och ökad risk för tvångssyndrom och schizofreni. Konservativt behandlad blindtarmsinflammation utan operation uppvisade inget samband med psykisk sjukdom senare i livet. Kopplingen mellan bråckkirurgi i barndomen och psykisk sjukdom senare i livet var mycket liten men signifikant.

Sammanfattningsvis påvisades en signifikant koppling mellan blindtarmsoperation i barndomen och humör- och ångeststörningar i vuxen ålder. Sambandet förklarades inte av kön, ålder, psykisk sjukdom hos biologiska föräldrar eller socioekonomiska faktorer. Konservativt behandlad blindtarmsinflammation uppvisade inget sambandsförhållande med psykisk sjukdom senare i livet. Genom att föreslå en ny koppling mellan två utbredda hälsoproblem öppnar vår populationsbaserade studie upp för vidare forskning kring möjliga kausala samband mellan tarmbakterier och mental hälsa.