Egenreferat. Postkoloskopisk kolorektal cancer (PCCRC) är cancer som diagnostiseras efter en koloskopi som varit negativ för tarmcancer. Kända riskfaktorer är inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), högersidiga lesioner, tidigare polypborttagning eller annan komorbiditet, till exempel divertikulos. Hög frekvens PCCRC kan spegla en dålig koloskopikvalitet.

Studien [1] baseras på svenska registerdata om nästan 460 000 koloskopier utförda åren 2003–2012 med uppföljning i Cancerregistret under ytterligare tre år. Andelen PCCRC – kolorektal cancer upptäckt 6–36 månader efter indexkoloskopin – beräknades, liksom andelen upptäckt kolorektal cancer (uCRC) med diagnos inom 0–6 månader. För att undvika ledtidsbias och »immortal time«-bias (korrigering för falskt god överlevnad vid PCCRC) analyserades så kallad villkorad överlevnad, där startpunkten för beräkning av överlevnad är 36 månader efter indexkoloskopin [2].

Inom 36 månader efter en koloskopi identifierades 19 184 individer med kolorektal cancer; av dessa hade 1 384 PCCRC (7,2 procent för hela 10-årsperioden). Den årliga andelen PCCRC minskade från 9,4 till 6,1 procent under åren 2003 till 2012. Vid Poisson-regressionsanalys var de starkaste riskfaktorerna för PCCRC tillstånd med indikation för koloskopiövervakning: tidigare operation för kolorektal cancer (relativ risk [RR] 3,3; 95 procents konfidensintervall [95KI] 2,7–4,0), ulcerös kolit (RR 5,4; 95KI 4,8–6,2), Crohns sjukdom (RR 3,8; 95KI 3,0–4,9) och genomgången polypektomi (RR 2,3; 95KI 2,0–2,7). Individer med PCCRC hade kortare villkorad överlevnad jämfört med individer med uCRC (Figur 1). Vid Cox-regressionsanalys med stratifiering för kön var multivariata hazardkvoter för PCCRC 2,8 för män (95KI 2,2–3,4) och 2,0 för kvinnor (95KI 1,6–2,5). Vänstersidig lokalisation var en riskfaktor för sämre överlevnad vid PCCRC.

Vi analyserade tumörmorfologi med stratifiering för tumörlokalisation hos 9 963 individer med överlevnad minst 3 år efter indexkoloskopin. Vid multivariat logistisk regression hade högersidiga PCCRC signifikant lägre oddskvot (< 1) för mucinöst växtsätt men signifikant högre oddskvot (> 1) för kärlinväxt jämfört med uCRC. På motsvarande sätt var oddskvoten högre för låg differentieringsgrad vid vänstersidig PCCRC, och vid rektalcancer var oddskvoten högre för mucinöst växtsätt jämfört med uCRC.

Trots sjunkande andel PCCRC över tid finns fortfarande förbättringspotential för svensk koloskopiverksamhet, i synnerhet vid tillstånd med förhöjd risk för kolorektal cancer. Med minskad andel PCCRC skulle insjuknandet i kolorektal cancer minska och överlevnaden sannolikt förbättras.