Egenreferat. De ledande företrädarna för den brittiska hälso- och sjukvården har beskrivit hur sjukdomsmönstret har ändrats i befolkningen i takt med bättre folkhälsa och ökande livslängd, samt hur den ökade specialiseringen möjliggjort bättre behandlingsmetoder och utfall [1]. Utmaningen är att en allt större andel av befolkningen lever med två eller fler långvariga sjukdomar. Att fortsätta behandla dessa isolerat leder i slutändan till sämre resultat och ineffektivitet. I artikeln uppmanas till en mental omställning mot sammanhållen specialist- och generalistvård som utgår från kluster av sjukdomar [1].
I en tvärsnittsstudie av hela befolkningen i Region Stockholm 2017 (N = 2 323 667) har vi beskrivit samsjuklighet, läkemedelsanvändning samt ettårsmortalitet i 40 vanliga sjukdomsgrupper och utförde klusteranalys [2]. Data hämtades från Stockholms vårdanalysdatabas, som innehåller ålder, kön, diagnoser och läkemedel för både primär och sekundär vård.
Över en halv miljon människor i regionen (22 procent) hade två eller fler långvariga sjukdomar. Ettårsmortaliteten hos dessa utgjorde över 85 procent av alla dödsfall i befolkningen. Under året hade 24 procent av befolkningen hämtat ut minst 5 receptbelagda läkemedel. Läkemedel, somatisk/psykisk samsjuklighet och ettårsmortalitet ökade med antalet sjukdomar.
De vanligaste sjukdomarna med samsjuklighet var i fallande ordning hjärtsvikt, kronisk njursvikt, kranskärlssjukdom, förmaksflimmer, KOL, TIA/stroke, demens, perifer vaskulär sjukdom, hypertoni, diabetes och cancer. De flesta av dessa patienter hade samsjuklighet (median 3–5) och polyfarmaci (median 7–12).
Sammantaget fanns en stor variation i sjukdomsförekomst och läkemedelsanvändning med både korrelerad och slumpmässigt förekommande samsjuklighet.
Vi identifierade 7 kluster med samsjuklighet. Patienter i det minsta klustret (7 procent) hade hög grad av kardiovaskulär sjuklighet och polyfarmaci, 12 procents ettårsmortalitet och medianålder 79 år. Det fanns kluster karakteriserade av hypertoni och diabetes, cancer och hypertoni, hypertoni och annan sjuklighet, tyreoideasjukdomar samt hörselnedsättning. Det största klustret (27 procent) hade hög förekomst av ångest, depression, alkoholproblem och IBS och medianålder 40 år.
Kunskap om vanligt förekommande samsjuklighet kommer att vara av stor betydelse för fortsatt utveckling av den nationella kunskapsstyrningen och omställningen till »god och nära vård«. Klusteranalys kan reducera komplexiteten och identifiera stora grupper av patienter med likartad samsjuklighet för riktade insatser.
