Egenreferat. Mammografi för tidig upptäckt av bröstcancer har varit mycket framgångsrik. Dödligheten har sänkts med upp till 40 procent för de kvinnor som valt att delta i screening. Arbetsmässigt för bröstradiologer innebär det att man måste granska kring 1 000 mammografiundersökningar för att slutligen hitta 5 kvinnor med bröstcancer. Dessutom har det blivit allt tydligare att mammografi inte är rätt metod för vissa kvinnor – det skulle ibland vara av värde att genomföra exempelvis magnetkameraundersökning. Artificiell intelligens (AI) skulle möjligen kunna fungera som hjälp i screening-granskningen.
Vår forskargrupp på Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset samt Capio S:t Görans sjukhus har undersökt användandet av kommersiellt tillgängliga AI-system för mammografiscreening. I en retrospektiv kohort bestående av närmare 9 000 kvinnor, varav knappt en tiondel diagnostiserats med bröstcancer och övriga var friska, genomförde vi två fall–kontrollstudier där AI-algoritmer och deras potentiella tillämpning utvärderades.
I den ena studien [1] jämfördes tre olika AI-system genom analys av undersökningar från 739 kvinnor med diagnostiserad bröstcancer och 8 806 friska kontroller. Ett av AI-systemen var mer träffsäkert (sensitivitet 81,9 procent) än förstagranskande radiologen (77,4 procent) medan de båda andra var klart sämre (67,0 och 67,4 procent). Om förstagranskaren kombinerades med det bästa AI-systemet upptäcktes fler cancerfall än vid den ordinarie kombinationen av första- och andragranskare – dock skulle antalet fall med misstänkta fynd, vilka kräver konsensusdiskussion, öka från knappt 5 till 8 procent.
I den andra studien [2] undersökte vi hur man skulle kunna använda en kommersiell AI-algoritm för triagering av mammografiundersökningarna för vidare bedömning av radiolog genom att simulera olika scenarier. AI-systemet ger en sannolikhetspoäng utifrån identifierade bildfynd för varje bedömd undersökning. Undersökningarna med de 60 procent lägsta sannolikhetspoängen för bröstcancer omfattade ingen missad cancer som annars upptäckts av radiolog. Insparad läkartid skulle kunna användas för mer omfattande undersökning av kvinnor vars undersökning är svårbedömd, exempelvis genom känsligare radiologiska metoder. Det skulle kunna reducera andelen falskt negativa undersökningar betydligt och därmed öka antalet screening-upptäckta tumörer.