Egenreferat. Ett internationellt expertmöte om kunskapsdatabaser och kliniska beslutsstöd (Figur 1) arrangerades 2019 vid Karolinska institutet av stiftelserna Swedish Institute for Drug Informatics (SIDI) samt Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI) med stöd från Vetenskapsrådet. Det vetenskapliga referatet med ett konsensusuttalande publicerades nyligen [1]. Mötet betonade fyra centrala områden för utveckling och förvaltning av kunskapsdatabaser så att dessa på bästa sätt minskar gapet mellan kunskap och praxis:
1. Finansiering av öppet tillgängliga kunskapsdatabaser med offentliga medel
Väl utformade och förvaltade kunskapsdatabaser kan kostnadseffektivt användas i kliniska beslutsstöd. Kostnaden för att göra en kunskapsdatabas tillgänglig för ytterligare användare är låg. Transparens kring uppbyggnad och underhåll av kunskapsdatabaser samt beslutsregler krävs för att skapa förtroende i vården för digitala stöd. Både kommersiella och offentliga lösningar ska kunna granskas vetenskapligt av oberoende tredje part.
2. Internationellt samarbete kring riktlinjer för bästa praxis och etik
Vid utveckling av kunskapsdatabaser bör arbetet följa internationella riktlinjer för sammanställning av evidensbaserad information som till exempel FAIR guiding principles for scientific data management and stewardship och GUIDES checklist for computerized decision support.
3. Etablering av ett digitalt arkiv över verktyg och andra resurser
Ett arkiv med digitala resurser fria för utveckling och forskning kring beslutsstöd behöver inrättas. En sådan resurs på EU-nivå, eller bredare, skulle underlätta utbyte av idéer och erfarenheter samt underlätta kvalitetsarbete.
4. Kommunikation av prioriterad forskning och utveckling
Viktiga områden för fortsatt utveckling är bland annat plattformsoberoende kliniska beslutsstöd och utveckling av metoder för att utvärdera klinisk nytta och säkerhet av beslutsstödsystem, inklusive sådana baserade på artificiell intelligens. Det är också viktigt att utnyttja »real world data« (som t ex egenrapporterad hälsa) bättre samt att dra nytta av patientperspektiv på beslutsstöd.
Betydelsen av transparens kring utformning av beslutsstöd har nyligen belysts i Läkartidningen [2].
