Egenreferat. Andelen förlossningar med kejsarsnitt nästan fördubblades under perioden 2000–2015, från 12,1 procent till 21,1 procent av alla födslar globalt per år. I vissa delar av världen (till exempel Brasilien) föds fler barn med kejsarsnitt än vaginalt. Frågan huruvida kejsarsnitt påverkar hälsoutfall för mamma och barn har därmed blivit viktig inom folkhälsoforskning. Vi ställde tre frågor i vår studie [1]: 1) Finns det ett samband mellan födsel med kejsarsnitt och nedsatt kardiorespiratorisk kondition hos barnet 18 år senare? 2) Om så är fallet, finns det skillnader mellan elektiva och akuta snitt? 3) Håller sambandet i syskonanalyser som fångar annars svåruppmätta genetiska och miljömässiga förväxlingsfaktorer?

Fyra svenska nationella register användes för uppföljning av 339 451 män, födda i Sverige 1973–1987. Dessa följdes fram till den 31 december 2005 avseende uppnått Wmax (watt-maximum) på cykelergometertest vid mönstringen vid 18 års ålder. Exponering definierades som födsel med kejsarsnitt, vilket jämfördes med födsel med vaginal förlossning. Samma analys utfördes på en subpopulation av 45 999 pojkar födda 1982–1987, för vilken information om huruvida kejsarsnittet varit elektivt eller akut fanns att tillgå. Slutligen genomfördes syskonanalyser av 34 252 familjer med 70 632 biologiska syskon.

Pojkar födda med kejsarsnitt uppnådde lägre genomsnittligt Wmax (–2,32 W; 95 procents konfidensintervall [95KI] –2,90  till –1,75) och hade högre odds för nedsatt kardiorespiratorisk kondition vid mönstring jämfört med pojkar födda vaginalt (justerad oddskvot 1,08; 95KI 1,05–1,11). I subpopulationen noterades ett större negativt effektmått för gruppen födda med elektiva kejsarsnitt (–4,42 W; 95KI –6,27 till –2,57; P = 0,001) jämfört med födda med akuta kejsarsnitt (– 1,96; 95KI –3,77 till –0,16; P = 0,033), där båda förlossningsmetoder jämfördes med vaginal förlossning. I syskonanalyserna, där biologiska syskon jämfördes med varandra, försvann samtliga associationer och resultaten konvergerade till nollhypotesen.

Sammanfattningsvis hade pojkar födda med kejsarsnitt en marginellt men signifikant nedsatt kardiorespiratorisk kondition vid 18 års ålder, jämfört med vaginalt födda pojkar, som inte förklarades av barnets födelsevikt eller gestationsålder, mammans ålder, morbiditet eller paritet eller av föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar vid födseln. Den observerade konditionsnedsättningen förklarades fullständigt av familjära förväxlingsfaktorer, och vår studie stödjer således inte hypotesen att nedsatt kardiorespiratorisk kondition hos barnet senare i livet behöver beaktas i beslutet om förlossningsmetod.