Egenreferat. Tidig sepsis (debut under de första tre levnadsdygnen) hos nyfödda är en potentiellt livshotande komplikation efter födseln. Kliniska symtom är ofta ospecifika, och biomarkörer har lågt prediktivt värde för tidig sepsis. Därför leder klinisk misstanke ofta till antibiotikabehandling hos nyfödda barn, vilket bidrar till en hög användning av antibiotika.

Överanvändning av antibiotika leder till risk för antibiotikaresistens samt ökad kostnad och vårdtid. Antibiotikabehandling av nyfödda barn har även associerats med ökad risk för astma, allergi och barnfetma. Det är därför viktigt att minimera överflödig antibiotikaanvändning.

Ett sätt att minska antibiotikaanvändningen är att sätta ut antibiotika tidigare då barnet är välmående. Vi på neonatalvårdsenheten i Jönköping införde därför i juni 2018 en modifierad version av de behandlingsriktlinjer som Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg redan infört och använt sig av i syfte att minska antibiotikaanvändningen hos nyfödda barn.

De nya behandlingsriktlinjerna som implementerades i Jönköping tar hänsyn till barnets kliniska symtom, blododlingsresultatet och dynamiken i CRP-utvecklingen för en tidigare utsättning av antibiotikabehandling. Efter avslutad intravenös antibiotikabehandling kan barnet vårdas hemma, förutsatt att barnet är välmående och inte har några andra vårdkrävande symtom.

I vår studie [1] jämförde vi antibiotikaanvändningen och vårdtiden retrospektivt hos fullgångna barn som behandlats för misstänkt tidig sepsis före (1 jan 2016–31 dec 2017) och efter (11 jun 2018–30 sep 2019) implementeringen av de nya behandlingsriktlinjerna.

Resultaten visar att tiden med antibiotikabehandling och vårdtiden minskade och sjukvårdskostnaderna reducerades (1,27 miljoner kr/år) i gruppen som uppfyllde de nya behandlingsriktlinjerna (Figur 1), utan att det förekom någon reinfektion inom tre dagar efter avslutad antibiotikabehandling eller död inom 30 dagar.

Resultaten indikerar att de nya behandlingsriktlinjerna vid misstänkt tidig sepsis minskar antibiotikaanvändningen, vårdtiden och sjukvårdskostnaderna hos en grupp nyfödda fullgångna barn jämfört med tidigare. Det är sannolikt att även andra neonatalvårdsenheter kan uppnå liknande resultat. Svenska neonatalföreningen har nyligen kommit ut med en utsättningsguide för antibiotika till nyfödda som påminner om den vi har i Jönköping [2]. I framtida studier avser vi att utvärdera Svenska neonatalföreningens utsättningsguide.