Egenreferat. Massiv blödning är efter neurologiska skador den främsta dödsorsaken i samband med trauma. De senaste åren har perkutan ballongocklusion av aorta, REBOA (resuscitative endovascular balloon occlusion of the aorta), som behandling för icke-komprimerbar traumatisk blödning utvecklats snabbt och fått stor uppmärksamhet.
Metoden, att genom en ballong i aorta uppnå temporär blödningskontroll, beskrevs ursprungligen som ett verktyg vid behandling av rupturerade bukaortaaneurysm. På vissa större traumacentrum i bland annat USA har REBOA implementerats som en del i det initiala omhändertagandet av traumapatienter, i syfte att åstadkomma tidig blödningskontroll och samtidigt höja perfusionstrycket till vitala organ. Tekniken är flitigt omskriven, flera studier pågår och användarkurser anordnas, men det saknas prospektiva data som stödjer förbättrade behandlingsresultat efter införande av REBOA.
Det finns inga tidigare skandinaviska studier som analyserar hur stor del av svenska traumapatienter som bedöms kunna ha nytta av metoden. Syftet med vår studie var att undersöka hur stor andel av våra traumapatienter som skulle vara aktuella för REBOA baserat på de indikationer som beskrivs i tillgänglig litteratur och i våra egna behandlingsrekommendationer.
Med hjälp av Svenska traumaregistret (Swetrau) gjordes en retrospektiv studie av alla vuxna traumapatienter som mottagits och behandlats på Karolinska universitetssjukhuset i Solna under åren 2012–2017. För att identifiera möjliga kandidater för REBOA användes de vanligast beskrivna inklusionskriterierna: patienter med buk- eller bäckenskador med skadegrad ≥ 3 enligt AIS (Abbreviated injury scale) och cirkulatorisk påverkan eller chock, definierat som systoliskt blodtryck ≤ 90 mm Hg. Patienter med potentiell kontraindikation (torakal kärlskada eller prehospitalt hjärtstopp) exkluderades.
Totalt 7 229 patienter analyserades, av vilka 31 (0,4 procent) uppfyllde de föreslagna kriterierna för REBOA. Medelåldern i denna kohort var relativt låg (42 år; SD 18,5), men mortaliteten hög (30-dagarsmortalitet 25,8 procent; total mortalitet 45 procent). I materialet sågs dock att merparten av patienterna som uppfyllde kriterierna för inklusion även hade andra skador, där allvarliga skallskador utgjorde en betydande del (85,7 procent av dem som avled inom 24 h hade en allvarlig skallskada).
Studien visar att andelen patienter (incidensen) som uppfyllde de oftast beskrivna kriterierna för REBOA i ett svenskt traumamaterial är 2,5 per miljon invånare och år. Även om den totala mortaliteten i denna patientgrupp är hög, är andelen patienter som teoretiskt skulle ha nytta av REBOA för att åstadkomma tidig blödningskontroll låg.