Långt kvar till rekommenderade LDL-mål i Europa och Sverige
Stefano Romeo, professor, överläkare, Sahlgrenska akademin; Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet; Kardiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Egenreferat. I Da Vinci-studien [1] kartlades kvaliteten på lipidsänkande behandling som primär- och sekundärprevention av kardiovaskulär sjukdom i relation till europeiska riktlinjer från 2016 och 2019. Studien omfattade 3 000 patienter i primärprevention och 2 888 patienter i sekundärprevention, undersökta i 18 europeiska länder, vilka erhållit lipidsänkande behandling under de senaste 12 månaderna. Mellan juni 2017 och november 2018 noterades patienternas senaste LDL-kolesterolvärde i samband med besök vid sjukhus eller öppenvårdsmottagning och jämfördes med deras riskbaserade behandlingsmål enligt ovannämnda riktlinjer. Bland individer med mycket hög risk gavs högdosmonoterapi med statiner till 20 procent av patienterna i primärprevention och 38 procent av dem i sekundärprevention. Riskbaserat behandlingsmål för LDL-värde enligt 2016 års riktlinjer hade trots detta enbart uppnåtts hos 54 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 52–56) av patienterna, medan enbart 33 procent (95KI 32–35) uppnådde det striktare behandlingsmålet från 2019. Behandlingsresultaten hos de 315 patienterna rekryterade från 6 svenska centrum i primär- och sjukhusvård skilde sig inte avsevärt från dem i övriga Europa.
Studien demonstrerade en tydlig brist i både europeisk och svensk klinisk praxis vad gäller att nå upp till både 2016 och 2019 års riktlinjer. Ett ökat användande av annan lipidsänkande behandling utöver statiner, såsom ezetimib och PCSK9 (proprotein convertase subtilisin/kexin type 9)-hämmare, skulle potentiellt kunna minska klyftan mellan uppnådda lipidnivåer och rekommenderade behandlingsmål.
Nyheter
Var tredje underläkare i en ny undersökning upplever en tystnadskultur på jobbet. Och 17 procent av de svarande uppger att de har blivit straffade när de kritiserat verksamheten. »Det är fruktansvärt«, säger Madeleine Liljegren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, som gjort undersökningen.
Nyheter
Fyra KI-forskare som fällts för oredlighet i forskning eller bedömts som klandervärda i Macchiarini-ärendet får inget skadestånd från staten. Det har Justitiekanslern beslutat.
Krönika
»Jag kände så väl igen mig i hennes beteende. Jag har själv varit där. År 2018 miste vi vår förstfödda, en dotter. Hon blev bara 23 dagar gammal.« ST-läkare Frida Losell berättar i sin krönika om ett speciellt patientmöte.
Debatt
Låt oss agera med eftertanke när vården organiseras för patienter med post covid. Skapa gärna forskningscentrum, men för att kunna dra viktiga lärdomar bör de ha ett brett perspektiv med hög kompetens inom såväl biomedicinska som psykologiska och sociala områden, skriver David Gyll och Carl Sjöström.
Nyheter
Region Stockholm planerar att säga upp avtalet för sjukvårdsrådgivningen 1177 om Medhelp säljer verksamheten till Kry. »Det handlar om förtroende«, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).
Medicinsk kommentar
Behandling med vosoritid normaliserar tillväxthastigheten hos barn med akondroplasi. Det är troligt att vosoritid och andra liknande behandlingar kommer att öka tillväxten även vid andra former av genetisk kortvuxenhet.
Nya rön
Första generationens invandrare hade lägre risk för osteoporosfrakturer, men för andra generationens invandrare var risken i nivå med den hos individer med svenskfödda föräldrar. Det visar resultaten från två studier, som talar för att omgivningsfaktorer snarare än ärftliga faktorer förklarar den höga frakturrisken i Nordeuropa.
Debatt
Läkarkårens tyngd behövs i arbetet med att förpassa rökningen till det förflutna. »Vaccinet« mot tobakspandemin är att stoppa nyrekryteringen – behandlingen är stöd till rökstopp. För att lyckas krävs en mix av samhälleliga och individanpassade insatser, skriver Ellen Brynskog och medförfattare.
Läkemedelsfrågan
Risk för allergisk reaktion hos en patient med alfa-gal-allergi kan föreligga vid administration av läkemedel vid ablation. Det gäller framför allt heparin som är framställt ur tarmmukosa från svin, men även idarucizumab.
Nyheter
Under 2020 uppgav 69 procent av svenskarna att de har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är en ökning med 9 procentenheter från föregående år, enligt en undersökning från Sveriges Kommuner och regioner.
Nyheter
Smittspridningen och antalet dödsfall inom särskilda boenden har minskat kraftigt i takt med allt fler blivit vaccinerade. Därför öppnar Folkhälsomyndigheten nu för att fullvaccinerade äldre på särskilt boende kan få träffa anhöriga utan fysisk distans.
Nyheter
Socialstyrelsen föreslår en lagändring så att patientregistret utvidgas till att även innehålla uppgifter från primärvården. Frågan är ett decennium gammal, och nu under pandemin hade funktionen hjälpt att få statistik över hur vanligt långtidscovid är.
Nyheter
M, V och KD vill anslå ytterligare 4,35 miljarder kronor till äldreomsorgen, varav 300 miljoner till fler läkare, i statsbudgeten för 2021, enligt en uppgörelse mellan partierna som presenterades i dag. Det krävs mer, säger Läkarförbundet.
Nyheter
För att tillgodose kompetensnivån hos läkare inom företagshälsovården föreslår Myndigheten för arbetsmiljökunskap ett särskilt introduktionsprogram och fördjupande fristående kurser på distans. Förslagen sågas av Företagsläkarföreningen som menar att förslagen inte är tillräckliga.
Nyheter
Läget med pandemin i Region Jönköpings län är så allvarligt att krisavtalet inte räcker för att klara bemanningen. Nu begär regionen hjälp från andra håll i landet. Det är första gången den så kallade »nationella larmytan« används.
Recension
»Denna bok kommer att göra skillnad för personer med epilepsi och bör finnas tillgänglig på varje vårdinrättning som ansvarar för patienter med epileptiska anfall.« Torbjörn Tomson har läst Johan Zelanos bok om epilepsi i arbetslivet.
Nyheter
Region Östergötland har öppnat en bedömningsmottagning för patienter med långtidscovid på lasarettet i Motala. Det blir regionens tredje mottagning.
Nya rön
En rad tillstånd med gemensam patofysiologi ökade risken för intensivvårdskrävande covid-19, enligt en svensk fall–kontrollstudie. Kopplingen var väsentligen oberoende av socioekonomiska faktorer, och samtliga riskfaktorer hade större relativ betydelse hos yngre.
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
