Egenreferat. Man fann tidigt att kardiometabola sjukdomar var överrepresenterade vid svår, intensivvårdskrävande covid-19. Huruvida dessa riskfaktorers betydelse påverkas av ålder, kön och födelseland, som i sig är starka riskfaktorer, har dock varit oklart. Det finns en känd stark koppling mellan socioekonomi och kardiometabola riskfaktorer, men även till svår covid-19. Nationella studier av dessa samband kontrollerade för socioekonomi, bostadsort, ålder och kön har tidigare saknats.

Vi genomförde en nationell fall–kontrollstudie [1] av ca 12 000 personer, varav 1 086 hade svår covid-19 med behov av respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning och hade registrerats i Svenska intensivvårdsregistret under mars–maj 2020. Med hjälp av SCB identifierades 10 kontroller för varje fall, matchade för ålder, kön och bostadsort. Information om socioekonomi (födelseland, utbildning), tidigare sjukdomar och läkemedelsbehandlingar hämtades från SCB:s och Socialstyrelsens register för hela populationen (N = 11 946).

Vi fann att typ 2-diabetes (oddskvot [OR] 2,3; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,9–2,7), hypertoni (OR 1,7; 95KI 1,5–2,0), fetma (OR 3,1; 95KI 2,4–4,0) och njursjukdom (OR 2,5; 95KI 1,7–3,7) var överrepresenterade hos patienter med svår covid-19 efter justering för socioekonomiska faktorer. Vi fann också att astma (OR 2,8; 95KI 2,3–3,6), reumatoid artrit (OR 1,8; 95KI 1,1–3,0), systemiska inflammatoriska sjukdomar (OR 2,6; 95KI 1,8–3,9) samt tidigare genomgången venös tromboembolisk sjukdom (OR 1,7; 95KI 1,3–2,4) var vanligare vid svår covid-19, vilket är delvis nya fynd. För samtliga riskfaktorer sågs större relativa riskökningar hos yngre (< 57 år), exempelvis för fetma (OR 7,6; 95KI 5,3–11,0), typ 2-diabetes (OR 4,5; 95KI  3,3–6,2), njursjukdom (OR 7,7; 95KI 3,4–17,5), venös tromboembolism (OR 3,9; 2,0–7,6), astma (OR 4,9; 95KI 3,3–7,3) och systemiska inflammatoriska sjukdomar (OR 6,7; 95KI 3,0–14,9). Svår covid-19 var vanligare i gruppen födda utanför EU-15 (medlemsstater i EU före utvidgningen 2004). Diabetes hade en relativt större betydelse som riskfaktor i denna grupp samt hos kvinnor.

Vår tolkning är att ett flertal olika tillstånd med gemensam patofysiologi med redan tidigare ökad inflammation, störd endotelfunktion och mikrocirkulation ökar risken för svår, intensivvårdskrävande covid-19 och att kopplingen är väsentligen oberoende av socioekonomiska faktorer. Samtliga dessa riskfaktorer har en större relativ betydelse hos yngre. Oavsett mekanism så är fynden viktiga för att kunna göra evidensbaserade prioriteringar inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper.