Egenreferat. Rektal blödning betraktas som ett alarmsymtom för kolorektal cancer och ingår i remisskriterierna för snabb utredning enligt standardiserat vårdförlopp (SVF). Det är samtidigt ett vanligt symtom och orsakas oftast av godartade tillstånd. F-Hb-test för spår av blod i avföringen används traditionellt sedan många år i Sverige som diagnostiskt hjälpmedel inför beslut om fortsatt utredning vid misstänkt kolorektal cancer. Denna studie syftade till att utvärdera användbarheten av F-Hb-test ordinerade av primärvårdsläkare hos patienter med respektive utan anamnes på rektal blödning.
I denna kohortstudie [1] registrerades resultaten för alla F-Hb-test för patienter ≥ 18 år som utfördes i primärvården i Region Örebro län under 2015. SVF hade då ännu inte införts. Uppgifter om rektal blödning hämtades från fri text i primärvårdens datajournaler med det elektroniska sökverktyget Medrave. Patienter som insjuknade i kolorektal cancer inom två år identifierades via Cancerregistret. Analysen fokuserade på F-Hb-test där patienten lämnat tre delprov, vilket är praxis.
Total 4 232 patienter lämnade F-Hb-test med tre delprov. Uppgift om huruvida patienten hade rektal blödning eller inte fanns för 2 027 patienter, varav 59 diagnostiserades med kolorektal cancer. För 606 patienter med rektal blödning visade F-Hb-testet en sensitivitet på 96,2 procent, en specificitet på 60,2 procent, positivt prediktivt värde (PPV) 9,8 procent och negativt prediktivt värde (NPV) 99,7 procent för kolorektal cancer. För 1 421 patienter utan rektal blödning var sensitiviteten 100 procent, specificiteten 73,6 procent, PPV 8,3 procent och NPV 100 procent.
F-Hb-testets utfall var alltså snarlikt för patienter med respektive utan rektal blödning. Resultaten talar för att F-Hb-test kan vara användbara för att prioritera patienter för fortsatt utredning även vid anamnes på rektal blödning. Ytterligare prospektiva studier behövs för att utvärdera detta.
Läs även: Risken liten för kolorektalcancer vid negativt F-Hb och ingen anemi
Referenser
- Högberg C, et al. Int J Colorectal Dis. 2020;35(11):2035-40.
Absolut, håller med om att 2 år känns som en kliniskt motiverad tidsgräns. Jag resonerade bara att med tanke på studiens observationella natur skulle det således vara intressant att veta 1) hur stor andel koloskoperades i varje grupp (som man kanske kan få fram via journalsystem?), och 2) sensitiviteten för kolorektalcancer på exempelvis 2, 3, 5, 10 års-sikt. Jag tänker mig att dessa två parametrar skulle kunna ge en fingervisning om det som man ibland kallar för "differential measurement bias", dvs. att man har mycket låg risk att få en kolorektalcancer diagnos om man har negativ F-hb för att man aldrig/sällan koloskoperas.
Om man skulle vara lite neurotisk skulle man kunna tänka sig tolka resultaten som "negativ F-hb x 3 försenar diagnos av kolorektalcancer minst 2 år ".
Tack igen för mycket intressant studie!
Slutsatsen av den här studien borde alltså vara att när patienten uppger blod per rektum så tas ett F-Hb. Om negativt utred och om positivt, utred snabbare. Således cancrarna blöder, men det är också mycket annat som blöder.
2) Vi bedömde som sagt att två års uppföljningstid var det som bäst speglade F-Hb-testens användbarhet i klinisk diagnostik. Med längre uppföljningstid skulle risken varit att vi fick med kolorektalcancerfall som utvecklades senare och inte hade samband med de symptom som var orsaken till att F-Hb-testet gjordes. Denna studie rör sig ju om patienter där F-Hb-tester ordinerades av läkare på grund av symptom, inte i screeningsyfte. Sedan kan man fundera på om och när det är dags att upprepa ett F-Hb-test hos patienter med symptom och där tidigare F-Hb-test varit negativt.
