Det är numera väl känt att insjuknande i covid-19 ökar risken för död efter kirurgi. Däremot är det inte tillräckligt undersökt om eller hur länge man bör vänta med nödvändig kirurgi efter insjuknande. Många svenska sjukhus har deltagit i en internationell prospektiv kohortstudie [1] av all slags kirurgi genomförd under oktober 2020, där man med logistisk regression jämfört 30-dagarsmortalitet hos patienter med preoperativ covid-19 kontra patienter utan preoperativ infektion. Från 116 länder inkluderades 140 231 patienter, varav 3 127 (2,2 procent) hade haft infektionen före kirurgi. Mortalitetsrisken för patienter utan tidigare genomgången covid-19 var 1,5 procent, medan den för patienter med preoperativ covid-19 var förhöjd till 4,1 procent vid kirurgi 0–2 veckor efter covid-19-diagnos, 3,9 procent vid kirurgi 3–4 veckor efter diagnos samt 3,6 procent vid kirurgi 5–6 veckor efter diagnos. Vid kirurgi 7 veckor efter diagnos var mortalitetsrisken på samma nivå som hos individer utan covid-19-infektion (1,5 procent). Däremot sågs alltjämt en stor riskökning även efter 7 veckor, 6,0 procents mortalitet, hos de patienter som hade kvarstående symtom av covid-19 jämfört med dem vilkas symtom var överståndna (2,4 procent) respektive asymtomatiska patienter (1,3 procent). Fördefinierade subgruppsanalyser visade att mortaliteten var som mest slående bland äldre, hos patienter med högre grad av samsjuklighet samt för dem som utsattes för större eller akuta operationer.
Vi drar slutsatserna av dessa resultat att kirurgi bör skjutas upp, om möjligt åtminstone till 7 veckor efter diagnos av covid-19, och att man bör överväga att vänta ännu längre om patienterna fortfarande har symtom. Detta är ett viktigt budskap till samtliga opererande specialiteter, såväl internationellt som i Sverige, och bör tas i beaktande för att minimera risken för undvikbar postoperativ död. I många fall är det fullt rimligt att skjuta upp planerad kirurgi, inklusive cancerkirurgi, i ljuset av dessa kraftigt förhöjda risker. Likaledes torde vanliga akuta kirurgiska åkommor såsom appendicit och kolecystit hos patienter som nyligen haft covid-19 snarare behandlas konservativt, givet att inte perforation och generell peritonit föreligger.
Båda textförfattarna har deltagit i studien och är dess nationella företrädare.
I studien stratifierades för akut och elektiv kirurgi, där det var uppenbart att den största effekten på död sågs för de akuta patienterna. Medan justerad baslinjemortalitet var 0,6 % för elektiva patienter tredubblades till kring 1,6-1,8 % veckorna efter diagnos covid-19, medan den återgick till baslinjen efter sju veckor. För de akuta patienterna var baslinjen snarare 3,6 % för att nå 8,3-9,4 % och därefter återgå till det normala efter samma tidsperiod. Är det möjligt, utifrån andra parametrar givetvis, att skjuta upp nödvändig kirurgi efter covid-19-diagnos till efter sju veckor har gått, verkar det utifrån nu tillgängliga data vara klokt.
