Egenreferat. Simuleringsbaserade studier i artificiell miljö indikerar att checklistor förbättrar handläggningen av kriser under operationer [1] och i intensivvården. En nyligen publicerad studie har utvärderat om checklistor förbättrar handläggningen av kritiska tillstånd simulerade på akutmottagningen [2].
Studien genomfördes på fyra akutmottagningar i Skåne. Åtta scenarier baserade på äkta fall användes för att bedöma handläggningen av anafylaktisk chock, livshotande astmaanfall, chock från övre gastrointestinal blödning, septisk chock, förgiftning med tricykliska antidepressiva, förgiftning med kalciumantagonist, status epilepticus och ökat intrakraniellt tryck. En checklista med nyckelåtgärder i handläggningen av varje tillstånd skapades baserat på aktuella riktlinjer och konsensus från fyra specialister i akutsjukvård. Checklistorna innehöll lokalt anpassade detaljer för att underlätta till exempel administreringen av läkemedel som sällan används. Ordinarie larmteam bestående av 1 ST-läkare/specialist i akutsjukvård, 1–2 sjuksköterskor, 1–2 undersköterskor och 0–1 medicinsk sekreterare genomförde scenarierna under videoinspelning i det egna akutrummet. Scenariosekvensen och tillgång till (eller avsaknad av) checklista randomiserades, men ingen deltagare utförde samma scenario med och utan tillgång till checklista. Checklistan visades på en stor skärm för hela larmteamet. Det primära utfallsmåttet var andelen genomförda nyckelåtgärder under 15 minuter.
Sammanlagt genomfördes 76 simuleringar (38 med och 38 utan tillgång till checklista) innehållande 631 nyckelåtgärder av 41 larmteam. Medianandelen genomförda nyckelåtgärder var 39 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 35–46 procent) utan tillgång till checklista och 86 procent (95KI 80–88 procent) med tillgång (P < 0,001). Effekten av tillgång till checklista var oberoende av akutmottagning, läkarerfarenhet och användning av lokala resurser (till exempel internet och fickbok). Enligt Likertskalan från 1 till 6 höll majoriteten av deltagarna med om (5 eller 6) påståendet: »Jag skulle använda checklistorna om jag fick ett liknande fall i verkligheten.«
Studien talar för att lokalt anpassade checklistor markant kan förbättra handläggningen i akutrummet av komplexa tillstånd där diagnosen är ganska klar. Hur checklistor skulle påverka handläggningen av patienter med osäker diagnos är dock oklart.