Sedan introduktionen i USA på 1980-talet har konceptet med cytoreduktiv kirurgi (CRS) och hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) etablerats som standardterapi vid vissa tumörformer, som kolorektalcancer med peritoneal metastasering (karcinos). I tidigare randomiserade studier har CRS och HIPEC visats ge bättre resultat än enbart systemisk kemoterapi. I Sverige utförs CRS och HIPEC vid 4 centrum.

Den första randomiserade studien där CRS med HIPEC jämförs med enbart CRS avseende peritoneala metastaser vid kolorektalcancer publicerades nyligen i Lancet Oncology [1]. I denna franska multicenterstudie ingick 265 patienter, och HIPEC-behandlingen motsvarade den som används i Sverige. Studien kunde inte påvisa någon överlevnadsvinst med HIPEC-tillägget, men man noterade signifikant ökad frekvens av sena komplikationer i gruppen som fått HIPEC.

Studien kan betraktas som ett ifrågasättande av HIPEC-konceptet vid kolorektal cancer med peritoneala metastaser. Studien är till synes välgjord men det kan finnas anledning att, från ett svenskt perspektiv, granska studien kritiskt. Av de inkluderade patienterna hade 83 procent behandlats med kemoterapi före kirurgin, vilket är mycket ovanligt i Sverige och kan leda till att patienter med progress under behandlingen exkluderas från deltagande. Studiens crossover-design medförde att 12 procent av patienterna i enbart CRS-armen erhöll en andra CRS-behandling, vilken då också inkluderade HIPEC. Trots avsaknad av överlevnadsvinst med HIPEC skiljde sig den återfallsfria överlevnaden numeriskt med 13 procentenheter (46 kontra 59 procent) till fördel för HIPEC-gruppen. Den statistiska styrkeberäkningen som låg till grund för studien bygger på ett antagande om 18 månaders förlängd överlevnad med HIPEC – ett antagande som kan kritiseras. Slutligen noterades i en subgruppsanalys en överlevnadsvinst för patienterna med medelstor tumörbörda, vilket är den grupp där man teoretiskt också kan förvänta sig störst effekt.

Bedömningen är att studien är av stort intresse men att det vore överilat att grundat på denna enda studie ändra nuvarande svenska terapirutiner. I våra kontakter med de nordiska grannländerna finner vi att man också där kommer till samma konklusion. Med stöd från Vetenskapsrådet planeras nu en svensk studie – EFFIPEC-studien.