Egenreferat. Screening av suicidrisk med enkla frågeformulär eller skattningsinstrument görs ofta på akutmottagningar, men evidensen för att det har relevans är svag, åtminstone vad gäller instrumentens förmåga till prediktion av suicid. C-SSRS Screen, en förkortad screeningversion av C-SSRS (Columbia suicide severity rating scale), har prövats kliniskt vid en av landets största psykiatriska akutmottagningar i Stockholm. Skattningen görs vid det primära ankomstsamtalet och ligger tillsammans med annan information till grund för prioritering av skyddsbehovet vid det akuta omhändertagandet.
Undersökningen omfattade konsekutiva patienter (N = 18 694) bedömda under 1,5 års tid [1]. Alla patienter (52 procent kvinnor; medelålder 39,7 år) följdes upp i Dödsorsaksregistret. Logistisk regression och ROC-kurvor (receiver operating characteristic) användes för att bedöma relationen till risk för död i suicid och för att beräkna adekvata gränsvärden för sensitivitet/specificitet.
Både suicidal intention och suicidalt beteende var vanligt bland det stora antalet undersökta individer. Dödsönskan eller suicidtankar hade funnits den senaste månaden hos mer än hälften av alla oselekterade patienter vid akutbedömningen; 16 procent hade redan vid undersökningen gjort ett faktiskt eller avbrutet suicidförsök. 107 patienter dog i suicid under det första året av uppföljning. Optimal poänggräns (som maximerade sensitivitet/specificitet; Figur 1) för C-SSRS Screen var associerad med över fyra gånger högre odds för suicid inom en vecka (justerad oddskvot [OR] 4,7; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,5–14,8) och inom en månad (OR 4,0; 95KI 1,9–8,6). I faktiska antal hade 7 (av totalt 13) och 16 (av totalt 30) patienter som dog till följd av suicid inom en vecka respektive en månad blivit skattade med poäng på eller över gränsen. Detta betyder att man kan påvisa förhöjd risk för död i suicid inom enstaka dagar efter akutbesök vid användning av detta instrument.
Vår tolkning av dessa data är att C-SSRS Screen kan vara av värde vid triage och för att värdera patientsäkerhetsaspekter vid ankomst till psykiatrisk akutmottagning. Den kan utgöra ett underlag inför den kliniska suicidriskbedömning som sedan görs av psykiater inför omhändertagande och klinisk behandling. Den torde också kunna fylla en funktion vid screening på medicinsk akutmottagning inför ställningstagande till om det är relevant med en psykiaterkonsult. Det unika i denna studie är att utfallet utgjordes av faktiska suicid redan inom mycket kort tid efter akutbesöket.
(uppdaterad 2021-05-07)
Referenser
- Bjureberg J, et al. Psychol Med. Epub 26 mar 2021. doi: 10.1017/S0033291721000751.
Det positiva prediktiva värdet (PPN) på dylika bedömningar nämns sällan eller aldrig. I denna studie var PPN <1.2 %. Det betyder att om skalan/testet utfaller positivt, dvs. talar för suicid, så kommer mindre än 1.2 % att suicidera. Mer än 98.8 % kommer inte göra det. Vilket värde har ett sådant test?
Det är dags att vi börjar problematisera kring dessa skattningsskalor. Som det nu är så får man intryck av att de går att använda i kliniken för att förutsäga suicid – vilket man alltså inte kan.
Detta är inte en suicidriskbedömning men en screening, vilket framgår av texten i referatet. Betydelsen är att kunna prioritera patienten i kön till jourläkarbedömning, för att öka observationen på att patienten inte skadar sig i väntan på läkarbedömningen och möjligen så att en mer erfaren läkare får göra bedömningen av en patient med allvarligt förhöjd suicidrisk.
Suicidriskbedömningen görs däremot av läkare med en allsidig inventering av både suicidal intention, tidigare suicidalt beteende, den sociala situationen, aktuella psykologiska faktorer och med fokus på depression och beroendetillstånd och övriga psykiska sjukdomstillstånd av relevans för suicidrisken.
Den suicidnära patienten behöver ett särskilt omsorgsfullt bemötande och personcentrerad vård, där olika skeden i den akuta situationen kräver flera insatser, för att patienten inte ska avvika i väntan på bedömning, för att därmed öka patientsäkerheten och rädda liv.
