Avhandling. Under de senaste decennierna har vården genomgått flera och omfattande organisatoriska förändringar, och personal har påverkats av den ökade belastningen. Studier har pekat på hög stressnivå för många personalgrupper samt ökade psykiska besvär. Arbetsmiljöforskning har av tradition varit inriktad på riskfaktorer med ett sjukdomsperspektiv. Vi ser nu en utveckling mot ett mer salutogent angreppssätt med utgångspunkt i det friska och i de resurser hos människor och miljöer som kan leda till en förbättrad hälsa.
Avhandlingen består av fyra delstudier, vilka är genomförda inom primärvården i södra Sverige mellan 2013 och 2019. Både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. Den första studien konstaterar att möjligheten till återhämtning är den viktigaste salutogena faktorn för medarbetarnas självupplevda hälsa. Återhämtning under arbetsdagen påverkade deras välmående oberoende av återhämtning utanför arbetet, vilket indikerar att hälsofrämjande arbete på arbetsplatser bör fokusera på att skapa möjligheter för återhämtning för medarbetarna.
Eftersom kunskapen om återhämtning under arbetsdagen hittills varit näst intill obefintlig blev nästa steg att kartlägga själva begreppet, vilket resulterade i tre områden viktiga för att uppleva återhämtning: variation, gemenskap och hanterbarhet. Återhämtning behöver alltså inte nödvändigtvis bestå av rast, vila eller sömn utan kan främjas genom att variera de individuella resurser som används i arbetet. Att uppleva en gemenskap på arbetet, med trygga och starka relationer, tycks också vara av stor betydelse för medarbetarnas möjlighet till återhämtning. Även en känsla av att arbetet är hanterbart, såsom att ha påverkansmöjlighet och tid för reflektion, lyftes fram av de deltagande medarbetarna som en viktig förutsättning för återhämtning under arbetsdagen.
Med detta som grund genomfördes en ett år lång intervention på sex vårdcentraler, där olika former av återhämtningsaktiviteter implementerades i ordinarie verksamhet. Fokus låg på individernas och arbetsplatsernas behov, önskemål och förutsättningar för återhämtning, med aktiviteter som mikropauser, inspirationstavlor med positiva meddelanden, gemensamma morgonmöten, promenader och reflektionssessioner. Interventionen utvärderades såväl kvantitativt som kvalitativt, och en enkät före och efter interventionen visade en signifikant ökning av upplevd återhämtning under arbetsdagen bland de medverkande medarbetarna. Resultaten visade även att möjligheten till reflektion – såväl egen som tillsammans med andra – var starkast kopplad till upplevd återhämtning.
Vidare beskrev de deltagande medarbetarna att klimatet på arbetsplatserna hade blivit mer positivt, öppet och familjärt samt att de upplevde ett ökat välmående såväl fysiskt som psykiskt. Även fyra områden viktiga för att lyckas med en arbetsplatsintervention beskrevs. Aktiviteterna behöver vara anpassade efter de olika behov och förutsättningar som finns samt enkla att genomföra för att kunna integreras under arbetsdagen. Vidare diskuterade medarbetarna vikten av legitimitet och att tillsammans skapa en tillåtande kultur. Viktigast tycks stöd från chef och arbetskamrater vara, där hejarop, uppmuntran och samarbete behövs för att få till återhämtning under arbetsdagen.
