Egenreferat. Patienter efterfrågar ofta kostråd för att förbättra sina blodfetter och förebygga hjärt–kärlsjukdom, men det är ett komplext kunskapsområde. LDL-kolesterol är en väletablerad och kausal riskfaktor för aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom och anses ha en kumulativ effekt. Med andra ord: ju högre nivåer och ju längre tid man exponeras, desto högre risk. Vi har därför genomfört en omfattande systematisk översikt över livsmedels effekter på LDL-nivåerna i blodet [1].

Publicerade behandlingsriktlinjer och systematiska översikter fram till 2019 ingick. För utvalda livsmedel, där effekter har antytts tidigare, inkluderades även enskilda randomiserade studier, om tillförlitliga systematiska översikter inte kunde identifieras. Detta blev fallet enbart för kaffe.

37 behandlingsriktlinjer, 108 systematiska översikter (för samtliga livsmedel) och 20 randomiserade kaffestudier inkluderades. Livsmedel som med hög tillförlitlighet har effekter, men som sällan eller aldrig lyfts fram i behandlingsriktlinjer, var ofiltrerat kaffe (exempelvis kokkaffe), som har en tydlig LDL-höjande effekt, och tomater, som har en LDL-sänkande effekt. Studien bekräftade även att livsmedel med högt innehåll av gelbildande (eller lösliga) fibrer (såsom havre, korn och psylliumfrön), hela linfrön, soja, mandlar och omättade fettsyror (till exempel flytande oljor i stället för hårdare fetter) eller med tillsatta växtsteroler (såsom vissa margariner) sänker LDL-kolesterolet. Fisk hade däremot ingen tydlig effekt. Med måttlig evidensstyrka konstaterades att socker troligen höjer LDL-kolesterolet något, medan fibrer och fullkorn, baljväxter, valnötter, hasselnötter, avokado, gurkmeja och grönt te troligen sänker LDL-kolesterolet i varierande grad. Flera ytterligare livsmedel kan ha en effekt, men med lägre tillförlitlighet.

Trots studiens systematiska metodik är den inte fri från brister, och resultaten ska inte betraktas som en orubblig sanning. Noteras bör att varken effekter på andra blodfetter, långtidseffekter på kliniska utfall eller eventuella interaktioner med läkemedel har beaktats. Resultaten bör således användas med försiktighet. Studien riktar sig inte direkt till allmänheten, ger inga rekommendationer och är inte heller tänkt att ersätta nuvarande behandlingsriktlinjer. Vår förhoppning är ändå att den kan bidra med ett uppdaterat kunskapsunderlag till framtida kostrekommendationer för hyperkolesterolemi och hjärt–kärlprevention.