Egenreferat. Fyra levnadsvanor står enligt Socialstyrelsen för minst 30 procent av sjukdomsbördan i Sverige (rökning, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och bristande fysisk aktivitet). En stor del av befolkningen efterfrågar samtal om levnadsvanor med hälso- och sjukvårdspersonal, och enligt en befolkningsenkät från Socialstyrelsen 2016 förs de flesta sådana samtal med läkare. Det är tidigare visat på läkarprogrammen i Sverige att kunskap om läkemedel i genomsnitt ger fem gånger fler poäng än kunskap om levnadsvanor vid skrivningar om kroniska sjukdomar, och att det finns signifikanta skillnader mellan studieorterna [1].

Studiens syfte var att undersöka om skrivningar inför läkarlegitimation värderar kunskap om läkemedel högre än kunskap om levnadsvanor; och om en sådan skillnad i så fall finns både i Sverige och USA. Frågor om fem sjukdomar som har ett starkt samband med levnadsvanor undersöktes: kranskärlssjukdom, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diabetes, hypertoni och stroke. Från alla 34 AT-skrivningar mellan 2010 och hösten 2018 identifierades 204 frågor. I USA identifierades 77 patientfall från en frågebank som används för att förbereda sig för United States medical licensing examination, steg 3. Utifrån de rätta svaren bestämdes hur många poäng som kunde erhållas uppdelat på tre grupper: kunskap om läkemedel respektive levnadsvanor och övrig kunskap.

Andelen poäng för kunskap om levnadsvanor var 6,7 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 4,1–9,3) i Sverige och 4,6 procent (95KI 0,0–9,1) i USA. Motsvarande andelar för kunskap om läkemedel var 32,6 procent (95KI 26,3–38,8) och 44,5 procent (95KI 33,2–55,8). Kvoten läkemedel versus levnadsvanor var 4,9 i Sverige och 9,8 i USA. Sannolikheten för att läkemedel och levnadsvanor värderades lika avseende möjliga poäng var < 0,001 i båda länderna.

Vår slutsats är att det i båda länderna föreligger en påfallande skillnad mellan hur många poäng kunskap om levnadsvanor och kunskap om läkemedel kan ge på skrivningar inför legitimation. Enligt vår mening tyder studien på att det kan finnas en risk att nyutbildade läkare inte är adekvat utbildade avseende behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar. Examinationsmålen för den nya sexåriga läkarutbildningen betonar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Adekvat utbildning behövs både för att förebygga sjukdomar som till stor del orsakas av levnadsvanor och för att behandla sjukdomar genom stöd åt beteendeförändringar, som rökstopp eller ökad fysisk aktivitet.