Egenreferat. Enligt etikprövningslagen ska forskning med identifierbara känsliga personuppgifter ha etikgodkännande. För att undersöka efterlevnaden till lagen identifierade vi i databasen Web of Science 600 artiklar publicerade 2020 med känsliga personuppgifter insamlade i Sverige: 200 konsekutiva artiklar inom vardera av de tre domänerna hälsovetenskaplig forskning med somatiskt fokus, hälsovetenskaplig forskning med icke-somatiskt fokus och samhällsvetenskaplig forskning [1]. Artiklarna granskades utifrån om de rapporterat etikgodkännande eller inte. Vi undersökte också faktorer som kunde vara förknippade med att etikgodkännande inte rapporterats.

Information om forskningsetiskt godkännande saknades i 12 av 200 hälsovetenskapliga artiklar med somatiskt fokus (6 procent), 21 av 200 hälsovetenskapliga artiklar med icke-somatiskt fokus (11 procent) och i 54 av 200 samhällsvetenskapliga artiklar (27 procent; P < 0,001 vs båda kategorierna av hälsovetenskaplig forskning). När uppgift om etikgodkännande fanns angavs även godkännandets diarienummer i drygt två tredjedelar av artiklarna (Figur 1). Avsaknad av information om etikgodkännande var vanligare i observations- jämfört med interventionsstudier (P < 0,01) och i artiklar med 1–2 författare jämfört med ≥ 3 författare (P < 0,001). Bland hälsovetenskapliga artiklar var det vanligare att etikgodkännande inte rapporterades om artikeln kom från universitet/högskolor utan läkarutbildning jämfört med universitet med läkarutbildning (P < 0,001). Vår hypotes att artiklar publicerade i tidskrifter med låg impaktfaktor särskilt ofta saknar uppgift om etikgodkännande kunde inte bekräftas.

Våra resultat illustrerar forskningsmiljöns betydelse för hur etikprövningslagen efterlevs. Rapporteringen av etikgodkännande är någorlunda god, men långtifrån strikt, i svenska hälsovetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter. Inom samhällsvetenskaplig forskning är det ca tre gånger vanligare att information om etikgodkännande saknas. Även inom hälsovetenskaplig forskning kan det vara motiverat att uppmärksamma riskmarkörer för avsaknad av etikgodkännande: observationsstudier, artiklar med bara någon enstaka författare och artiklar från universitet/högskolor utan läkarutbildning. Det finns utrymme för bättre följsamhet till lagen för att värna om samhällets tillit till vetenskapen.