Egenreferat. För att minska risken för kardiovaskulär sjukdom och död har flera länder implementerat preventionsprogram med syfte att behandla konventionella riskfaktorer och för att minska förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor (till exempel ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksrökning). Ett sådant exempel är Västerbottens hälsoundersökningar (VHU), som är integrerade i hela länets primärvård sedan 1991. Fler län i Sverige har sedan dess implementerat liknande program med hälsosamtal, och andra län förbereder nu detta. Flera utvärderingar av VHU har publicerats, och en mer fördelaktig utveckling för vissa riskfaktorer, såsom blodtryck, fasteglukos och rökning, har visats i Västerbotten jämfört med grannlänet Norrbotten [1]. Genom MONICA-studiens befolkningsundersökningar, som genomförs i både Norr- och Västerbotten, har vi nu jämfört Västerbotten (med ett långsiktigt kardiovaskulärt preventionsprogram) med Norrbotten (som inte hade ett sådant program förrän 2014) vad gäller kosttrender hos personer i åldrarna 40–75 år under åren 1994–2014.

Intaget av kött ökade i större utsträckning i Norrbotten från 2009 och framåt (P för skillnad i trend = 0,05), vilket främst kan tillskrivas norrbottniska män (könsspecifika analyser; P = 0,04). Västerbottniska män minskade sitt intag av sötsaker i större utsträckning än männen i Norrbotten (P för skillnad i trend < 0,01). För majoriteten av undersökta kostfaktorer kunde dock inte någon skillnad visas mellan länen i utveckling över tid. Ingen skillnad kunde observeras avseende energiprocent av kolhydrater, fett, protein och alkohol (P för skillnad i trend ≥ 0,33). Avseende olika livsmedelsgrupper kunde inga skillnader ses för fullkorn, frukt, grönsaker, fisk, sötad dryck eller friterad potatis (P för skillnad i trend ≥ 0,09).

I motsats till kostrekommendationerna observerade vi ett ökat intag av totalt och mättat fett samt en minskad konsumtion av fullkornsprodukter i slutet av observationstiden i både Norrbotten och Västerbotten. Dessa trender tyder på att ytterligare strategier och en mer balanserad debatt om kost behövs för att ändra befolkningens kostvanor.

Under en 20-årsperiod kunde små skillnader i kostvanor hos män observeras till förmån för ett län med ett kardiovaskulärt preventionsprogram jämfört med ett län utan ett sådant program. Ytterligare studier behövs om hur man uppnår hållbara kostförändringar.