Egenreferat. Uppkomstmekanismen för ögonbottenblödningar hos spädbarn är omstridd. De två dominerande hypoteserna är 1) dragkrafter mellan glaskroppen och näthinnan (vitreoretinal traktion) som uppkommer när barnets huvud slår fram och tillbaka i samband med skakning och 2) bristningar i näthinnekärl till följd av blodstas som uppkommer sekundärt till intrakrakraniell patologi med ökat intrakraniellt tryck. För att testa dessa hypoteser registrerades fynd hos spädbarn som undersökts med fundoskopi och neuroradiologi (N = 148) på grund av misstanke om misshandel [1]. Studien var rikstäckande och omfattar spädbarn som undersökts på pediatrisk klinik under perioden 1997–2014. Misshandelsmisstanken utgick antingen från bevittnad eller erkänd misshandel (n = 55) eller från förekomst av vissa undersökningsfynd, antingen i förening med uppgift om accidentellt trauma (n = 19) eller utan uppgift om trauma (n = 74).

Näthinneblödningar beskrevs hos 29 barn. Intrakraniell patologi påvisades hos 27 (97 procent) av barnen med näthinneblödningar och hos 15 (13 procent) av de 119 barn som inte hade näthinneblödningar (P < 0,0001). Alla 18 barn med bilaterala näthinneblödningar hade intrakraniell patologi.

Den vanligaste typen av intrakraniell patologi i båda grupperna (med respektive utan näthinneblödningar) var blandad akut och kronisk subduralblödning/hygrom. Tecken på ökat intrakraniellt tryck noterades hos 26 (90 procent) av barnen med näthinneblödningar.

Hos ett barn med kronisk subduralblödning och tecken på ökat intrakraniellt tryck beskrevs ögonbottnarna vid tre olika undersökningstillfällen. Näthinneblödningarna ökade i antal efter inläggning och familjehemsplacering.

Två av de 27 barn som hade utsatts för bevittnat eller erkänt skakvåld hade näthinneblödningar. Ett av dessa, som var 3 veckor gammalt och vaginalt förlöst, hade en enstaka näthinneblödning i ett öga och ingen intrakraniell patologi. Det andra (prematurfödd som utsatts för kombinerat skakvåld och trubbigt våld) hade extensiva bilaterala näthinneblödningar, akut subduralblödning, akut subaraknoidalblödning, ospecifika frontala förändringar i den vita substansen, misstänkt kortikal ventrombos och misstänkt kronisk subduralblödning/hygrom. Hos 15 barn utan uppgift om trauma var näthinneblödningar och intrakraniell patologi de enda fynden. Trubbigt våld uppgavs i 7 fall. Studieresultaten ger inte stöd åt hypotesen att vitreoretinal traktion kan orsaka näthinneblödningar, medan de indikerar att näthinneblödningar hos spädbarn är sekundära till intrakraniell patologi som kan vara såväl traumatisk som icke-traumatisk. En begränsning med studien var att systematisk gradering av näthinneblödningarnas omfattning och karaktär inte kunde göras. Resultatet understryker vikten av framtida studier med väldefinierade fall och kontroller.