Egenreferat. Flertalet kostfaktorer har kopplats till utvecklandet av typ 1-diabetes, men trots decennier av forskning har inga samband kunnat fastslås. För att få en övergripande och uppdaterad bild av kunskapsläget har vi i en systematisk översikt sammanställt tillgänglig forskning kring kost och risken att utveckla typ 1-diabetes [1]. Studien är den enda i sitt slag.

Genom en bred litteratursökning (Medline, Embase, Cochranebiblioteket) identifierades 5 935 artiklar publicerade till och med 2020, relaterade till kost och typ 1-diabetes eller autoimmunitet. Av dessa uppfyllde 96 artiklar inklusionskriterierna och var av tillräcklig kvalitet. Totalt omfattades 26 kostfaktorer relaterade till amning, ålder vid introduktion samt exponering under fosterstadiet, spädbarnsåldern eller barndomen. Risken för bias i dessa studier utvärderades enligt det Cochrane-utvecklade verktyget ROBINS-I, och evidensstyrkan för respektive metaanalys utvärderades enligt GRADE [2].

Den starkaste evidensen fanns för en skyddande effekt av en längre periods amning (riskkvot [RR] 0,39; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,26–0,58) samt senare introduktion av gluten (RR 0,36; 95KI 0,17–0,75), komjölk (RR 0,69; 95KI 0,59–0,81) och frukt (RR 0,47; 95KI 0,25–0,86). Högre intag av mjölk, nitrit och kolhydrater under barndomen var förknippade med ökad risk för typ 1-diabetes, dock med begränsad evidensstyrka. Vi observerade också ett antal samband där evidensstyrkan bedömdes vara otillräcklig. Inga samband observerades mellan moderns kost under graviditeten och typ 1-diabetes hos barnet. När det gäller möjliga mekanismer skulle amning kunna skydda genom gynnsamma effekter på tarmflora och immunsvar. Det kan också vara så att längre amningsperiod innebär senare introduktion till andra kostfaktorer som potentiellt skulle kunna trigga en autoimmun reaktion. Detta återstår att klargöra i framtida studier.

Typ 1-diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Sverige hör till länderna med högst förekomst i världen, och risken att insjukna har dessutom ökat under de senaste decennierna. Det är inte känt om, eller hur, man kan förebygga typ 1-diabetes. Våra resultat talar för att kosten, särskilt under första levnadsåret, skulle kunna påverka risken för typ 1-diabetes. Kunskapsunderlaget är dock begränsat, och det finns ett stort behov av ytterligare forskning i form av fler högkvalitativa studier, inte minst randomiserade kontrollerade studier, som också kan bekräfta möjliga orsakssamband.