Egenreferat. Hyponatremi är en vanlig elektrolytrubbning som ibland kräver slutenvård. Säsongsmässig variation har tidigare påvisats, med högre incidens under den varmare delen av året. Syftet med studien var att undersöka kopplingen mellan lufttemperatur och förekomst av slutenvård till följd av hyponatremi under nuvarande förhållanden såväl som framtida klimatscenarier.

Samtliga individer som någon gång under perioden oktober 2005 till december 2014 lagts in med hyponatremi som huvuddiagnos identifierades via Patientregistret. Temperaturdata per kommun och dag rekvirerades från SMHI. Antalet inläggningar per exponerad persontid hos vuxna svenska medborgare jämfördes mellan olika temperaturnivåer inom spannet –20 till +26 °C. Effekten av global uppvärmning på incidensen av hyponatremi prognostiserades.

Vid låga till måttliga temperaturer låg incidensen av hyponatremi stabilt på cirka 0,3 inläggningar per miljon persondagar men ökade därefter snabbt till 2,26 vid de högsta temperaturerna (Figur 1). Individer ≥80 år löpte den största risken med en incidens på 35 sjukhusinläggningar per miljon persondagar, vilket innebar en 15-faldigt ökad risk jämfört med under svala dagar. Relativt incidensen hos de yngsta exponerade för de varmaste dagarna innebar risken en 100-faldig ökning (35 vs 0,3 inläggningar per miljon persondagar). För att prognostisera framtida scenarier till följd av pågående klimatförändringar modellerade vi effekten av framtida temperaturstegringar. Vi beräknade att en framtida temperaturökning på 1 °C respektive 2 °C förväntas öka incidensen av hyponatremi med 6 procent respektive 14 procent.

Vi konkluderade att risken för slutenvårdskrävande hyponatremi ökar snabbt över 15 °C, vilket indikerar en tröskeleffekt. Studien visar att hyponatremi i stor utsträckning drivs av varma temperaturer i synnerhet hos äldre och kvinnor. Under de närmsta årtiondena kan stigande temperaturer, till följd av klimatförändringarna öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med 14 procent. Studien är viktig för att kunna skydda sköra individer med särskild hög risk att drabbas. Resultaten kan också vägleda samhällets förberedelser inför framtida klimatförändringar.

Läs mer:
Läkartidningens samlingssida Klimatförändring och hälsa.