Avhandling. Blodtransfusion är en vanlig medicinsk behandling som gagnar många patientgrupper. Trots detta finns betydande kunskapsluckor gällande långtidseffekter av blodgivning och transfusion. En ny avhandling från Karolinska institutet har utforskat nya datakällor och statistiska metoder för att utvärdera effekter av blodgivning och blodtransfusion. 

Avhandlingens första arbete beskriver uppbyggnaden av en ny svensk-dansk forskningsdatabas, Scandinavian Donations and Transfusions (SCANDAT3)-databasen. Genom länkningar till nationella hälsoregister och regionala hälsodata är SCANDAT-databaserna världsunika för detaljerade studier på långtidseffekter för blodgivning och transfusion. 

I en nationell svensk kohortstudie med 74 408 aferesblodgivare mellan 1996 och 2017 visades att blodgivare som ger trombocyter med aferesteknik löper ökad risk för T-cellslymfopeni och immunsuppression. Detta förklaras sannolikt av att viss aferesutrustning fångar lymfocyter som inte återförs till blodgivaren. 

I en binationell svensk-dansk kohortstudie (n = 1 089 370) mellan 1970 och 2017 visades att transfunderande patienter hade ökad risk för hjärnblödningar om de fick blod från blodgivare som därefter utvecklade multipla hjärnblödningar (hazardkvot 2,73; 95 procents konfidensintervall 1,72–4,35). Detta skulle kunna vara ett tecken på transfusionsöverföring av cerebral amyloid angiopati — en vanlig orsak till recidiverande hjärnblödningar som har visats kunna överföras perifert i tidigare studier. 

Flera studier har visat att mortaliteten hos patienter som får blod från kvinnliga blodgivare är högre än hos dem med blod från manliga blodgivare.I en svensk nationell studie med 368 778 patienter som fick erytro­cytkoncentrat mellan 2010 och 2018 visades att blodenheter från kvinnliga blodgivare innehåller mindre hemoglobin, vilket ej har beaktats i tidigare studier. Med en ny statistisk metod som beaktar dosskillnaden visade studien att blodgivarens kön och paritet inte påverkade överlevnad hos patienterna. Studien utnyttjade ett naturligt experiment, då blodgivarens kön och paritet ej beaktades vid blodallokering och visade sig vara slumpmässigt fördelade.

Med dessa fynd uppmanar avhandlingen till att kvalitetssäkringssystem för blodsäkerhet snarast inkorporerar användningen av hälsoregister för att kunna systematiskt bevaka långtidseffekter för blodgivning och blodtransfusion.