Egenreferat. Plasma- och trombocyttransfusion från kvinnliga blodgivare är förknippad med komplikationer hos transfunderade patienter på grund av graviditetsrelaterade antikroppar. Ett antal observationsstudier har visat motsägelsefulla resultat när det gäller hur blodgivarens kön påverkar mottagarens överlevnad efter erytrocyttransfusion. Flera randomiserade studier har därför påbörjats, varav en slutförts men ännu inte publicerats.

Vi genomförde en nationell kohortstudie med samtliga vuxna patienter som transfunderades i Sverige mellan 2010 och 2017 (n = 368 778) [1]. I studien visar vi att blodgivares kön och paritet är naturligt slumpmässigt fördelade, eftersom dessa faktorer ej beaktas när man fördelar blodenheter. Kvinnliga blodgivare hade dock lägre hemoglobinvärde med median på 135 g/l (kvartilavstånd 130–140 g/l) jämfört med manliga blodgivare med median på 149 g/l (kvartilavstånd 144–155 g/l). Patienter som transfunderades med erytrocytkoncentrat från kvinnliga blodgivare jämfört med manliga blodgivare hade en högre risk för ytterligare transfusioner inom 24 timmar (relativ risk [RR] 1,12; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,08–1,17), som dock inte kvarstod när vi tog hänsyn till blodgivarnas hemoglobinvärde (RR 1,03; 95KI 0,98–1,08). Vi visade därmed att skillnaden i risk för ytterligare transfusion skapar ett fenomen som benämns »treatment-confounder feedback«, som resulterar i bias om man använder konventionella regressionsmodeller, trots att blodgivares kön och paritet är slumpmässigt fördelade [2]. För att studera effekten av givarens kön och paritet på de transfunderade patienternas överlevnad använde vi därför en analysmetod som kallas omvänd sannolikhetsviktning (»inverse probability weighting«), där risken för ytterligare transfusioner tillåts skilja sig mellan grupper, och genomförde med denna metod en emulerad1 randomiserad studie. Vi såg ingen skillnad i risk för död inom 2 år när vi jämförde patienter som endast fick blod från manliga blodgivare med patienter som endast fick blod från kvinnliga blodgivare (överlevnadsskillnad –0,1 procent; 95KI –1,3–1,1 procent), oavsett paritet.

Studiens resultat bör kunna tolkas som om de vore från en pragmatisk randomiserad studie, då exponeringen har varit slumpmässigt tilldelad. Tidigare observationsstudier har inte tagit hänsyn till att kvinnliga givare har lägre hemoglobinvärde och att deras blodenheter i praktiken är en »lägre dos«. Våra resultat överensstämmer med preliminära resultat från en ännu ej publicerad randomiserad studie. Vi bedömer att blodgivarens kön eller paritet ej behöver beaktas vid erytrocyttransfusion, möjligen bortsett från skillnaderna i dos.

1 »Emulerad« är ursprungligen en datateknisk term som betyder att imitera. I detta sammanhang innebär det att använda observationella data för att efterlikna en randomiserad interventionsstudie, från engelskans »emulated target trials«.