Avhandling. Pankreascancer är en av de dödligaste cancerformerna. Endast en femtedel kan genomgå kurativt syftande direktoperation, och av dessa överlever endast var femte fem år. Tumören har nämligen ofta hunnit sätta mikrometastaser redan före operationen, och aktuell tilläggsbehandling med cytostatika är inte effektiv mot alla pankreascancerns olika varianter. En ökad förståelse för denna skiftande tumörbiologi kan förhoppningsvis på sikt möjliggöra en riktad och mer effektiv tilläggsbehandling.

En dylik variant är den cystiska pankreasförändringen intraduktal papillär mucinös neoplasi (IPMN), som kan bli invasiv och övergå i cancer (inv-IPMN). Utöver konventionellt pankreatiskt duktalt adenokarcinom (PDAC) är det den vanligaste varianten och utgör ca 10–15 procent av all pankreascancer. Förekomsten har ökat markant det senaste decenniet, troligen främst på grund av ökad medvetenhet bland olika vårdgivare.

I denna doktorsavhandling har vi jämfört inv-IPMN med PDAC hos patienter som genomgått direktoperation, dels i en regional kohort om 515 patienter opererade i Stockholm 2009–2018, dels i en nationell kohort om 1 909 patienter opererade i Sverige 2010–2019. Grundkaraktäristika samt perioperativa och patologiska variabler har studerats, liksom metastasmönster och långtidsöverlevnad.

Inv-IPMN utgjorde 24 procent (n = 123) och 15 procent (n = 293) av respektive kohort. Patienter med inv-IPMN hade oftare diabetes men mindre ofta tumörrelaterade symtom. Deras tumör upptäcktes incidentellt något mer frekvent, den härrörde oftare från den lindrigare intestinala tumörsubtypen, uppvisade mindre aggressiv differentieringsgrad och oftare metastasfria regionala lymfkörtlar.

Recidiv inom tre år förekom mindre frekvent bland inv-IPMN, och när recidiv väl förelåg var metastasmönstret mindre aggressivt. Den ojusterade medianöverlevnaden var i samtliga studier längre vid inv-IPMN jämfört med PDAC, i spannet 26,3–34,5 respektive 18,9–23,5 månader. Justerad medianöverlevnad vid respektive tumörtyp för olika strata (baserade bland annat på oberoende prediktorer för död) gav blandade resultat, men generellt var överlevnaden vid inv-IPMN åtminstone likvärdig den vid PDAC, ofta längre.

Sammanfattningsvis är inv-IPMN en växande entitet av pankreascancer. Den opereras i tidigare tumörstadier och förefaller även tumörbiologiskt vara mindre aggressiv än PDAC. Långtidsöverlevnaden vid inv-IPMN är troligen mer gynnsam än den vid PDAC.