Egenreferat. Hypertoni är den vanligaste sjukdomen i Sverige, med ca 2,3 miljoner drabbade, och den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och förtida död. Trots omfattande kunskap och tydliga riktlinjer är behandlingsresultaten otillfredsställande. Närmare hälften av patienterna är ovetande om sin sjukdom, och färre än 1 av 5 har sjukdomen under kontroll [1].

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har tillsammans med Blodtrycksdoktorn AB publicerat en av världens största »real world«-studier på digifysisk blodtrycksvård [2]. Studien analyserar retrospektivt kliniska resultat för 7 752 patienter med sedan tidigare fastställd primär hypertoni, som valt att påbörja en ny vårdmodell och genomfört denna i upp till 18 månader mellan 2018 och 2020. Patienterna erhöll en smarttelefon-app med Bluetooth-kopplad blodtrycksmätare och en patientansvarig läkare som arbetade i ett kombinerat journal- och beslutsstödssystem. Utifrån regelbundet uppdaterade anamnes-, blodtrycks- och laboratoriedata beräknades patientens kardiovaskulära riskprofil. Baserat på denna fick patienten individualiserad medicinsk behandling och livsstilsråd. Läkare och patient kommunicerade genom asynkron chatt. Behandlingseffekten utvärderades för hela populationen samt för undergrupper definierade av det systoliska blodtrycket vid behandlingsstart.

Vid behandlingsstart hade 63 procent av patienterna ett okontrollerat högt (≥135 mm Hg) eller lågt (<115 mm Hg) systoliskt blodtryck, trots tidigare behandling i traditionell vård. Medel-BMI var 29 kg/m2, 85 procent var fysiskt inaktiva, 37 procent hade en hög stressnivå, 25 procent hade ett högt alkoholintag och 12,5 procent var aktiva rökare. Medelåldern var 58 år, och närmare 1/3 var utlandsfödda.

Efter ett års behandling hade patientgruppen med högt blodtryck vid baslinjen minskat sitt övertryck med 14 mm Hg och sitt undertryck med 8 mm Hg. Patientgruppen med lågt blodtryck fick motsvarande bättre blodtryckskontroll. Signifikanta förbättringar kunde också observeras för andra riskfaktorer, inklusive ökad fysisk aktivitet, sänkt stressnivå och viktreduktion (BMI –0,5 kg/m2). Andelen rökare minskade också med 40 procent. Efter 18 månader hade andelen med kontrollerat övertryck (115–135 mmHg) ökat med 60 procent.

Resultaten är intressanta, då de visar på potentialen i införandet av nya digifysiska behandlingsmodeller för människor med kardiovaskulära riskfaktorer och kroniska sjukdomar. Vi ser prospektiva randomiserade hälsoekonomiska studier som ett viktigt nästa steg.

Ghassan Darwiche är chefsläkare på Blodtrycksdoktorn AB.