Egenreferat. Cancer är en ledande dödsorsak i världen. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, och majoriteten av patienterna upptäcks när de söker med symtom på sin vårdcentral. Sjukdomen har en god prognos om den upptäcks i ett tidigt stadium. 

Sverige införde 2016 ett standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer som anger symtom som bör leda till misstanke om cancer, men det saknas verktyg för att skatta den enskilda patientens risk. Detta är utmanande för allmänläkare, som måste bedöma sannolikheten för cancer och prioritera utredningar bland stora grupper av patienter som söker vård med ofta ospecifika och/eller vanliga symtom, vart och ett med en möjlig koppling till cancer.

Riskbedömningsverktyg, det vill säga verktyg som översätter epidemiologiska riskmarkörer till den individuella patientbedömningen, är vanligt förekommande i sjukvården, framför allt inom hjärt–kärl­området, men de saknas inom cancerområdet i primärvården. Ett verktyg för att upptäcka tjock- och ändtarmscancer i stadium I–III togs fram i Västra Götalandsregionen (VGR) 2016 [1] och har nu validerats i Region Stockholm på en sex gånger större befolkning [2]. 2 920 vuxna som diagnostiserades med icke-spridd tjock- och ändtarmscancer under åren 2015–2019, efter att ha besökt en allmänläkare året innan diagnosen registrerades i Cancerregistret, matchades med 11 628 kontroller med samma inklusionskriterier utom för cancerdiagnosen. 

Diagnostiska koder från primärvårdskonsultationer samlades in från Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdatabas, VAL. Positivt prediktivt värde (PPV) uppskattades för samma fem symtomgrupper och kombinationer som i studien från VGR.

Resultaten för patienter ≥50 år överensstämde med de tidigare resultaten från VGR. Alla symtom och kombinationer med ett PPV >5 procent var desamma i båda studierna. Kombinationen blödning och buksmärta (PPV 9,9 procent) samt blödning och förändrade avföringsvanor (PPV 7,8 procent) hade det högsta observerade PPV i båda studierna. Liknande riskmönster sågs för alla åldrar och när män och kvinnor studerades separat.

Studien är en framgångsrik extern validering av ett tidigare publicerat riskbedömningsverktyg för icke-spridd tjock- och ändtarmscancer i primärvården. En viktig slutsats är att patientens risk för tjock- och ändtarmscancer ökar betydligt om patienten har flera symtom samtidigt eller om hen söker upprepade gånger med symtom som har en koppling till tjock- och ändtarmscancer.