Egenreferat. Poliomyelit är en akut virusinfektion som historiskt sett mest drabbat barn. Med förbättrad hygien har spridningen av sjukdomen minskat hos barn men i stället ofta drabbat vuxna individer, med ökad risk för pareser. Världshälsoorganisationen (WHO) har en uttalad strategi att utrota sjukdomen genom vaccination av alla barn för att förebygga infektioner tills smittöverföringen upphör och världen är fri från polio. Polio är dock fortfarande endemisk i Afghanistan och Pakistan, och i vissa länder förekommer utbrott av sjukdomen. Så har skett i Europa, och WHO listar Kina och många länder i Afrika som länder som kan drabbas av polioutbrott. I Sverige registrerades det sista inhemska fallet av polio 1977, och vaccinationstäckningen angavs 2021 till 97 procent, trots ett ökat vaccinationsmotstånd.
Syftet med denna studie var att undersöka risken för postpoliosyndrom (PPS) i invandrargrupper, med svenskfödda individer som referensgrupp [1]. Kohortstudien genomfördes med uppföljning från 1998 till 2018. Studiepopulationen omfattade alla individer i åldern 18 år och äldre med personnummer i Sverige. Postpoliosyndrom definierades som minst en registrerad PPS-diagnos i det nationella patientregistret. Förekomsten av postpolio i olika invandrargrupper jämfört med hos svenskfödda personer analyserades med Cox-regression, med hazardkvot (HR) och 99 procents konfidensintervall (99KI). Modellerna stratifierades efter kön och justerades för ålder, geografisk bosättning i Sverige, utbildningsnivå, civilstånd, samsjuklighet och socioekonomisk status.
Totalt registrerades 5 300 postpoliofall hos 2 413 män och 2 887 kvinnor. Fullt justerad HR hos invandrare vs svenskfödda var 1,77 hos män (99KI 1,52–2,07) och 1,39 (99KI 1,19–1,62) hos kvinnor. Statistiskt signifikanta överrisker för postpolio återfanns i följande undergrupper: män och kvinnor från Afrika (HR 7,40; 99KI 5,17–10,59 respektive HR 8,39; 99KI 5,44–12,95) och Asien (HR 6,32; 99KI 5,11–7,81 respektive HR 4,36; 99KI 3,38–5,62) samt hos män från Latinamerika (HR 3,66; 99KI 2,17–6,18). Över- eller underdiagnostik kan ej uteslutas.
Det är viktigt att vara medveten om risken för postpoliosyndrom och att det är vanligare hos invandrare från regioner i världen där polio fortfarande är aktiv. Patienter med postpoliosyndromet är i behov av adekvat behandling och uppföljning. Postpoliosyndrom kommer att vara en utmaning för vården i Sverige tills polio har utrotats genom globala vaccinationsprogram och sedan så länge alla med syndromet lever.