Egenreferat. Lungfunktionspåverkan efter covid-19 är välstuderad hos patienter som behövt sjukhusvård [1]. Dock kan även patienter med lindriga, icke sjukhuskrävande infektioner drabbas av kvarstående eller nya symtom efter att infektionen har läkt ut, vilket kallas postcovid. Bland dessa symtom återfinns andfåddhet och onormal pulsreaktion vid fysisk ansträngning, vilket tyder på autonom dysfunktion. Det finns dock ännu inte tillräckligt med information om hur lungfunktionen påverkas hos icke sjukhusvårdade covid-19-patienter efter infektionen och hur detta relaterar till pulsreaktion vid fysisk ansträngning och förekomst av dyspné.

I Covum-studien inkluderades patienter med covid-19 från universitetssjukhusen i Umeå och Örebro samt Centralsjukhuset i Karlstad mellan april 2020 och maj 2021 [2]. Samtliga patienter var ovaccinerade mot covid-19 vid insjuknande. Totalt 337 patienter med lindrig, måttlig och svår sjukdom följdes upp med spirometri och diffusionskapacitet 3–6 månader efter den akuta infektionen. Vid 3 månader fyllde studiedeltagarna i ett symtomformulär inklusive en skattningsskala avseende dyspné, modified Medical Research Council (mMRC), och utförde 1-minuts sitt–stå-test (1MSTST) där pulsreaktion och syremättnad mättes.

Studien visade att 40,6 procent av deltagarna upplevde dyspné (mMRC ≥1) 3 månader efter den initiala infektionen, medan lungfunktionsnedsättning endast förekom i begränsad omfattning. Nedsatt diffusionskapacitet var den vanligaste lungfunktionsavvikelsen och förekom hos 11,2 procent av deltagarna. Svår covid-19-infektion var den viktigaste riskfaktorn för kvarstående nedsatt diffusionskapacitet, vilket förekom hos 20 procent av de sjukhusvårdade patienterna och 4 procent av de icke sjukhusvårdade patienterna. Nedsatt diffusionskapacitet var associerad med andfåddhet men inte med patologisk pulsreaktion eller nedsatt syremättnad vid funktionstestning med 1MSTST.

Resultaten visar att risken att utveckla kvarstående lungfunktionsnedsättning efter covid-19 är låg och att den viktigaste riskfaktorn är svårighetsgraden av den initiala infektionen. Den patologiska syremättnads- och pulsreaktionen vid fysisk ansträngning var inte associerad med nedsatt lungfunktion, vilket tyder på att det finns en subfenotyp av postcovid. Dessa resultat stöder också att lungfunktionsutredning endast är nödvändig i utvalda fall av postcovid.