Sedan länge har normalflorans gynnsamma effekter varit en het forskningsfråga, vilket bidragit till en mängd studier och slutledningar. Allt från kejsarsnitt till tarmflora har angivits som potentiella orsaker till autoimmuna sjukdomar. Även negativa utfall vid bland annat kemoterapi har förknippats med rubbningar i tarmfloran. Mot bakgrund av detta är det av intresse att få svar på frågan: hur påverkar normalfloran immunsvaret?

Inom grundforskningen har det observerats att normalfloran kan stimulera ett T-cellsmedierat immunsvar, även i frånvaro av en manifest infektion. De exakta funktionerna dessa T-celler har är dock inte väl kända, vilket har utgjort ett hinder för djupare förståelse av normalflorans betydelse för hälsa och sjukdom.

För att komma till rätta med dessa kunskapsluckor har Chen et al [1] genetiskt modifierat hudbakterien Staphylococcus epidermidis så att den producerar tumörantigener, som fästs till proteiner som frisätts eller finns på bakteriens cellyta. När denna modifierade bakterie koloniserat huden aktiverades tumörspecifika T-celler. Dessa T-celler cirkulerade sedan i hela kroppen, infiltrerade både lokala och metastaserande tumörceller och utövade en cytotoxisk effekt mot cancercellerna.

Detta indikerar att ett immunsvar på normalfloran potentiellt kan stimulera ett immunsvar på avlägsna platser, som kan omdirigeras till det terapeutiska målet genom att uttrycka antigener som härrör från »boven« i fråga (i detta fall tumörceller). Sedan lång tid är det känt att infektionssjukdomar, och särskilt aktivering av toll-lika receptorer, kan ge cancerimmunitet [2]. En spännande utveckling vore om »interventionell infektionsmedicin« blev en ny subspecialitet.