Egenreferat. Två svenska retrospektiva analyser på prospektiva kohorter rapporterade en dubblerad risk för syrebrist hos nyfödda vid låga plasma-D-vitaminnivåer (25-hydroxi-vitamin D <50 nmol/l); den ena visade även en 4 gånger ökad risk för dödföddhet vid låga värden. En sådan association kan bero på D-vitamin i sig, låg exponering för solljus eller resultat av bias. Den nationella D-vitaminberikningen av kost ger en möjlighet att studera D-vitamin i sig som möjlig orsak.
Vi undersökte alla graviditeter i Finland och Sverige mellan 1994 och 2021. Före 2003 var plasma-D-vitaminnivån låg (medel 48 nmol/l) i Finland hos mer än halva befolkningen, likartad den vi mätt hos gravida i Sverige. I Finland infördes 2003 en D-vitaminberikning av all måltidsdryck och bredbara smörgåspålägg. Resultatet bedömdes otillräckligt, och berikningen dubblerades 2010 med en rekommendation om tillskott med 10 µg/d, vilket resulterade i ett intag på 16,6 µg/d och tillräcklig nivå (>50 nmol/l) hos >90 procent. Under 2018 införde Sverige den finländska berikningen på europeiska produkter.
Förekomsten av dödfödsel i födelseregistret i Finland före 2003 var 4,1/1 000, 2004–2009 3,4/1 000 och efter 2010 2,8/1 000, vilket är lägst i Europa. I Sverige låg frekvensen konstant på 3,9/1 000 till år 2017, och efter 2018 på 3,2/1 000 (se Figur 1). När förekomsten sjönk dosberoende i Finland låg den stilla i Sverige och vice versa.
Det stora materialet, den stora dosberoende effekten (i Finland) samt det tidsmässiga sambandet styrker möjligheten att låga plasma-D-vitaminnivåer är en riskfaktor för dödföddhet. Bland tänkbara orsaker till den positiva effekten av D-vitamin finns undvikande av hjärtmuskelsvaghet vid D-vitaminbrist, högre nivåer av antibakteriella proteiner (till exempel defensin) och förbättrad transport över moderkakan med undvikande av tillväxthämning.
Orsaker till att Sverige inte kom ner på den finska nivån inkluderar
- att de som handlar från affärer med mellanöstern- eller sydostasiatiskt sortiment inte fick någon berikning,
- att många invandrare inte äter smörgås som svenskar gör, och att berikningen till stor del bygger på mejeriprodukter,
som inte ingår i kosten för laktosintoleranta, samt - att man inte rekommenderade extra D-vitamin i Sverige eller gav någon tydlig tillskottsrekommendation till gravida.
Om våra fynd kan visas vara kausala skulle det vara en milstolpe för att förhindra dödfödsel. Livsmedelsberikning som når hela befolkningen kan vara ett steg mot jämlik reproduktiv hälsa, oberoende av socioekonomisk och etnisk bakgrund.
Publicerad:
Läkartidningen 36-37/2023
Lakartidningen.se
Referenser
- Lindqvist PG, Gissler M, Essén B. BMC Pregnancy Childbirth. 2023;23(1):359.
7 Kommentarer
Äntligen någon som synes vilja göra något åt problemet med brist på vitamin D3.
1 år sedan
Vi har i Sverige en rekommendation till gravida att äta 20 µg vitamin D3.
Livsmedelsverket rekommenderar att nyfödingar om 3 kg ska ha 10 µg vitamin D3 per dag.
Hur mycket ska då en vuxen om 75 kg äta?
Det blir
(10 µg vitamin D3)/(3 kg)*(75 kg)=(250 µg vitamin D3)
allt per dag.
Jämför med den brittiske gynekologen Obermers rekommendation från 1947 [1] där han rekommenderade all gravida kvinnor att äta 250 µg vitamin D3 dagligen under de första sju månaderna av graviditeten för att äta 500 µg de sista två månaderna av graviditeten,
Obermer rekommenderade att dessa intag skulle gälla till dess annat hade bevisats vetenskapligt, något bevis om att Obermer hade fel har jag inte kunnat finna.
Varför rekommenderar Livsmedelsverket 10 µg vitamin D3 till alla barn under två år? Om de finge mindre skulle en alltför stor andel av barn få rakit eller Engelska sjukan före ett års ålder. Detta måste Livsmedelsverket veta men sedan verkar det som om de missade lektionerna i matematik eftersom verket rekommenderar en nyfödingsdos av vitamin D3 till en vuxen. Som gammal barndoktor kan jag inte tänka mig att ge en vuxendos av läkemedel till en nyföding (mortalitetsrisk) och inte heller en nyfödingsdos till en vuxen (verkningslös dos)
Läs också kommentarerna till Uffe Ravnskovs artikel ”Goda anledningar att pröva höga doser C-vitamin vid covid-19” för tre år sedan [2] och Mats B Humble, Henrik Pelling och Susanne Bejerots artikel ”D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19”, även här tillför kommentarerna mycken information [3]
Referens:
1. Obermer, E. Vitamin-D requirements in pregnancy. Br Med J. 1947 Dec 6;2(4535):927
2. Ravnskov, Uffe. Goda anledningar att pröva höga doser C-vitamin vid covid-19 https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/goda-anledningar-att-prova-hoga-doser-c-vitamin-vid-covid-19/ inklusive kommentaren med rubrik ”Bra med C, D3 och högt LDL-kolesterol”
3. Mats B Humble, Henrik Pelling och Susanne Bejerots artikel ”D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/d-vitamin-kan-skydda-mot-svar-infektion-vid-covid-19/
Livsmedelsverket rekommenderar att nyfödingar om 3 kg ska ha 10 µg vitamin D3 per dag.
Hur mycket ska då en vuxen om 75 kg äta?
Det blir
(10 µg vitamin D3)/(3 kg)*(75 kg)=(250 µg vitamin D3)
allt per dag.
Jämför med den brittiske gynekologen Obermers rekommendation från 1947 [1] där han rekommenderade all gravida kvinnor att äta 250 µg vitamin D3 dagligen under de första sju månaderna av graviditeten för att äta 500 µg de sista två månaderna av graviditeten,
Obermer rekommenderade att dessa intag skulle gälla till dess annat hade bevisats vetenskapligt, något bevis om att Obermer hade fel har jag inte kunnat finna.
Varför rekommenderar Livsmedelsverket 10 µg vitamin D3 till alla barn under två år? Om de finge mindre skulle en alltför stor andel av barn få rakit eller Engelska sjukan före ett års ålder. Detta måste Livsmedelsverket veta men sedan verkar det som om de missade lektionerna i matematik eftersom verket rekommenderar en nyfödingsdos av vitamin D3 till en vuxen. Som gammal barndoktor kan jag inte tänka mig att ge en vuxendos av läkemedel till en nyföding (mortalitetsrisk) och inte heller en nyfödingsdos till en vuxen (verkningslös dos)
Läs också kommentarerna till Uffe Ravnskovs artikel ”Goda anledningar att pröva höga doser C-vitamin vid covid-19” för tre år sedan [2] och Mats B Humble, Henrik Pelling och Susanne Bejerots artikel ”D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19”, även här tillför kommentarerna mycken information [3]
Referens:
1. Obermer, E. Vitamin-D requirements in pregnancy. Br Med J. 1947 Dec 6;2(4535):927
2. Ravnskov, Uffe. Goda anledningar att pröva höga doser C-vitamin vid covid-19 https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/goda-anledningar-att-prova-hoga-doser-c-vitamin-vid-covid-19/ inklusive kommentaren med rubrik ”Bra med C, D3 och högt LDL-kolesterol”
3. Mats B Humble, Henrik Pelling och Susanne Bejerots artikel ”D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/d-vitamin-kan-skydda-mot-svar-infektion-vid-covid-19/
D-vitamin och Dödföddhet
1 år sedan
Tack för intressanta och insatta synpunkter på artikeln från assist Prof Hammarsköld.
Först vill jag tala om att det är en stor skillnad att rekommendera att vi skall äta 20µg vitamin D och att rekommendera supplementering med 10µg, 20µg eller 50µg per dag. Det skall vara lätt, och hur många av oss går och räknar hur mycket D-vitamin vi äter med maten? Inklusive den 10 µg supplementering som drygt 50% i Finland tar är medelintaget uppskattat till 16µg/d i Finland, vilket gör att cirka 90% kommer upp i tillräckliga plasma D-vitaminnivåer (> 50nmol/L). Den dos jag själv oftast rekommenderar är 2000enh/d (50µg/d). Detta höjer plasmanivån med cirka 25nmol/L i de flesta subgrupper vid långtidsbruk (Vitalstudien). Det är hälften av den övre dos man är överens om att alla kan ta utan risk för komplikationer (4000enh/d eller 100µg).
D-vitamin till nyfödda är inte mitt expertisområde, men från Finland finns mycket intressanta publikationer om doser och effekt (Eva Hyppinen). Hon har i en 30-års uppföljning visat att barn som fått D-vitamin substitution har en 80% lägre risk att insjukna i barn och ungdoms diabetes typ 1 (T1DM). Nyföddhetssubstitution är givetvis extra viktigt med de restriktiva råd om solande som finns för barn. Vid en brist på D-vitamin/sol är risken ökad för senare autoimmunitet (t.ex. T1DM, MS och reumatisk sjukdom). D-vitamin har en immunomodulerande effekt.
Man kan inte utesluta att det finns ett inslag av bias i våra resultat. En hög andel av gravida ligger lågt i D-vitamin, och jag har fortfarande inte sett någon som ligger för högt i plasma D-vitamin. Om normaliserad plasma D-vitaminnivå är associerat med en halverad förekomst av syrebrist vi förlossning samt en sänkt förekomst av dödföddhet, så förstår jag inte varför stort fokus ligger på att undvika höga nivåer.
Först vill jag tala om att det är en stor skillnad att rekommendera att vi skall äta 20µg vitamin D och att rekommendera supplementering med 10µg, 20µg eller 50µg per dag. Det skall vara lätt, och hur många av oss går och räknar hur mycket D-vitamin vi äter med maten? Inklusive den 10 µg supplementering som drygt 50% i Finland tar är medelintaget uppskattat till 16µg/d i Finland, vilket gör att cirka 90% kommer upp i tillräckliga plasma D-vitaminnivåer (> 50nmol/L). Den dos jag själv oftast rekommenderar är 2000enh/d (50µg/d). Detta höjer plasmanivån med cirka 25nmol/L i de flesta subgrupper vid långtidsbruk (Vitalstudien). Det är hälften av den övre dos man är överens om att alla kan ta utan risk för komplikationer (4000enh/d eller 100µg).
D-vitamin till nyfödda är inte mitt expertisområde, men från Finland finns mycket intressanta publikationer om doser och effekt (Eva Hyppinen). Hon har i en 30-års uppföljning visat att barn som fått D-vitamin substitution har en 80% lägre risk att insjukna i barn och ungdoms diabetes typ 1 (T1DM). Nyföddhetssubstitution är givetvis extra viktigt med de restriktiva råd om solande som finns för barn. Vid en brist på D-vitamin/sol är risken ökad för senare autoimmunitet (t.ex. T1DM, MS och reumatisk sjukdom). D-vitamin har en immunomodulerande effekt.
Man kan inte utesluta att det finns ett inslag av bias i våra resultat. En hög andel av gravida ligger lågt i D-vitamin, och jag har fortfarande inte sett någon som ligger för högt i plasma D-vitamin. Om normaliserad plasma D-vitaminnivå är associerat med en halverad förekomst av syrebrist vi förlossning samt en sänkt förekomst av dödföddhet, så förstår jag inte varför stort fokus ligger på att undvika höga nivåer.
Vi behövver nya referensvärden
1 år sedan
Tack för professor Pelle Lindqvists kommentar. Den ger välkommen merinformation och i sin tur nya kommentarer.
EFSA beslöt 2005 och 2012 [1] att 25 µg D3 per dag plus från berikad välling skulle vara UL (upper limit) för en nyföding. En vuxen person om 75 kg bör då äta 625 µg (25 000 IE) per dag utan att riskera några biverkningar.
Det är intressant att Eva Hyppönen redan 2001 [2] visade att man i Finland 1966 gav nyfödingar 50 µg per dag och att man i Finland på den tiden hade en klart lägre nivå av diabetes typ 1 upp till 30 år senare. 50 µg till en nyföding motsvarar 1 250 µg till en vuxen om 75 kg
Efter 1996 har finska barn fått samma dos vitamin D3, 10 µg, som övriga nordiska länder och incidensen av diabetes typ 1 har ökat kraftigt.
Själv äter jag sedan mer än ett decennium drygt 500 µg per dag och min nivå enligt appen Dminer ligger på omkring 350 nmol/L. Den nivån är verifierad med blodprov för ett par månader sedan. Jag blev angenämt överraskad av appens mycket goda överensstämmelse med verklighetens (?) labvärde.
Vad är en optimal nivå av vitamin D3 och hur uppnår man den?
Det finns mycket få studier av nivåerna av vitamin D3 bland befolkningen i Norden.
Våra kliniska laboratoriers beslutsnivåer synes sakna vetenskaplig bakgrund. Man synes arbiträrt satt epitetet ”optimal nivå” till minst 75 nmol/L, suboptimal nivå till mellan 50 och 74 och brist vid nivåer under 50 nmol/L. Som gammal biokemist finner jag att det är ovanligt att ha tre beslutsnivåer, brist, suboptimal och optimal nivå. De allra flesta labtester brukar ha nivåerna brist och normal. Till detta kommer att vitamin D3 har en fysiologisk lägstanivå som skiljer sig från labnivåerna.
Vi vet att en ammande kvinna måste ha minst 125 nmol/L i blodet för att barnet ska få någon vitamin D3 via mammas bröstmjölk, det är en fysiologisk undre gräns för nivån av D3 i blodet som Livsmedelsverket väl känner till.
Vi kan använda paratyroideahormon (PTH) som ersättare för att visa på brist av vitamin D3. Vid brist på D3 är PTH förhöjt. Om man långsamt ökar nivån av D3 sjunker PTH långsamt omvänt proportionellt mot nivån av D3. När nivån av D3 stiger över 125 nmol/L sjunker inte PTH mer. Det är nästa test av fysiologisk nivå av vitamin D3 som överensstämmer med den första.
Boskapsskötare i Afrika som är ute hela dygnet under en ekvatorial sol har en nivå på minst 125 nmol/L.
Här har vi tre olika sätt att på enkla sätt bestämma en fysiologisk gräns och alla tre metoderna överensstämmer med varandra.
Vi bör därför ändra labgränserna för vitamin D3 och betrakta vitamin D3 under 125 nmol/L som brist och att normal nivå bör ligga på minst 125 nmol/L
För att uppnå en fysiologisk nivå av vitamin D3 om bör man äta supplement om minst 125 µg vitamin D3 per dag för att uppnå minst 125 nmol/L i blodet enligt enligt Ekwaru et al figur 1 [3]
Referenser:
1. Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake Level of vitamin D. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA). EFSA Journal 2012;10(7):2813
2. Hyppönen E, Läärä E, Reunanen A, Järvelin MR, Virtanen SM. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet 2001;358:1500 –3.
3. John Paul Ekwaru1, Jennifer D. Zwicker2, Michael F. Holick3, Edward Giovannucci4, Paul J. Veugelers1 The Importance of Body Weight for the Dose Response Relationship of Oral Vitamin D Supplementation and Serum 25-Hydroxyvitamin D in Healthy Volunteers
DOI: 10.1371/journal.pone.0111265
EFSA beslöt 2005 och 2012 [1] att 25 µg D3 per dag plus från berikad välling skulle vara UL (upper limit) för en nyföding. En vuxen person om 75 kg bör då äta 625 µg (25 000 IE) per dag utan att riskera några biverkningar.
Det är intressant att Eva Hyppönen redan 2001 [2] visade att man i Finland 1966 gav nyfödingar 50 µg per dag och att man i Finland på den tiden hade en klart lägre nivå av diabetes typ 1 upp till 30 år senare. 50 µg till en nyföding motsvarar 1 250 µg till en vuxen om 75 kg
Efter 1996 har finska barn fått samma dos vitamin D3, 10 µg, som övriga nordiska länder och incidensen av diabetes typ 1 har ökat kraftigt.
Själv äter jag sedan mer än ett decennium drygt 500 µg per dag och min nivå enligt appen Dminer ligger på omkring 350 nmol/L. Den nivån är verifierad med blodprov för ett par månader sedan. Jag blev angenämt överraskad av appens mycket goda överensstämmelse med verklighetens (?) labvärde.
Vad är en optimal nivå av vitamin D3 och hur uppnår man den?
Det finns mycket få studier av nivåerna av vitamin D3 bland befolkningen i Norden.
Våra kliniska laboratoriers beslutsnivåer synes sakna vetenskaplig bakgrund. Man synes arbiträrt satt epitetet ”optimal nivå” till minst 75 nmol/L, suboptimal nivå till mellan 50 och 74 och brist vid nivåer under 50 nmol/L. Som gammal biokemist finner jag att det är ovanligt att ha tre beslutsnivåer, brist, suboptimal och optimal nivå. De allra flesta labtester brukar ha nivåerna brist och normal. Till detta kommer att vitamin D3 har en fysiologisk lägstanivå som skiljer sig från labnivåerna.
Vi vet att en ammande kvinna måste ha minst 125 nmol/L i blodet för att barnet ska få någon vitamin D3 via mammas bröstmjölk, det är en fysiologisk undre gräns för nivån av D3 i blodet som Livsmedelsverket väl känner till.
Vi kan använda paratyroideahormon (PTH) som ersättare för att visa på brist av vitamin D3. Vid brist på D3 är PTH förhöjt. Om man långsamt ökar nivån av D3 sjunker PTH långsamt omvänt proportionellt mot nivån av D3. När nivån av D3 stiger över 125 nmol/L sjunker inte PTH mer. Det är nästa test av fysiologisk nivå av vitamin D3 som överensstämmer med den första.
Boskapsskötare i Afrika som är ute hela dygnet under en ekvatorial sol har en nivå på minst 125 nmol/L.
Här har vi tre olika sätt att på enkla sätt bestämma en fysiologisk gräns och alla tre metoderna överensstämmer med varandra.
Vi bör därför ändra labgränserna för vitamin D3 och betrakta vitamin D3 under 125 nmol/L som brist och att normal nivå bör ligga på minst 125 nmol/L
För att uppnå en fysiologisk nivå av vitamin D3 om bör man äta supplement om minst 125 µg vitamin D3 per dag för att uppnå minst 125 nmol/L i blodet enligt enligt Ekwaru et al figur 1 [3]
Referenser:
1. Scientific Opinion on the Tolerable Upper Intake Level of vitamin D. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA). EFSA Journal 2012;10(7):2813
2. Hyppönen E, Läärä E, Reunanen A, Järvelin MR, Virtanen SM. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet 2001;358:1500 –3.
3. John Paul Ekwaru1, Jennifer D. Zwicker2, Michael F. Holick3, Edward Giovannucci4, Paul J. Veugelers1 The Importance of Body Weight for the Dose Response Relationship of Oral Vitamin D Supplementation and Serum 25-Hydroxyvitamin D in Healthy Volunteers
DOI: 10.1371/journal.pone.0111265
D-vitamin och Dödföddhet
1 år sedan
Tack för ytterligare kommentar angående sambandet mellan D-vitaminbrist och intrauterin död.
Assist prof Hammarsköld tar upp att skyddet mot typ1-diabetes hos barn och ungdom verkar minska när dosen D-vitamin supplementering sänkts. Jag har försökt att få reda på varför nyföddhetsdosen sänkts i Finland. Är det någon av läsarna som vet?
2018 införde Sverige en allmän berikning i allt som dricks till måltid samt det som bres på smörgås liknande den finska. Rätt vald berikning av maten är en bra väg att gå då alla för del av berikningen. I Sverige gällde detta enbart Europeisk producerad mat. De som handlar mellanöstern och sydostasiatiskt blir utan berikning. D.v.s. vissa invandrarpopulationer är exkluderade i det Svenska upplägget. Man är i Norden överens om att tillräcklig plasma D-vitaminnivå är 50nmol/L (NNR2023). Det finns mig veterligen ingen uppföljning av berikningen 2018, vilken nivå man kommer upp i och om alla nåddes av berikningen. Det Svenska upplägget borde halvera andelen med låga värden till cirka 25%, något högre i våra invandrarpopulationer då berikningen till stor del bygger på mjölkprodukter, att man äter smörgås samt att man solar. En sannolikt effektiv åtgärd vore att även ge tillsats i all matolja. Målet i NNR23 är att 97,5% av alla skall ha tillräckliga D-vitamin värden (> 50nmol/L), det är sannolikt är en lång väg kvar…
Ett alternativ vore en tydlig rekommendation om 2000 enh/d vitamin D3 supplementering för alla under graviditet, då det finns indikationer på att både syrebrist vid förlossningen samt dödföddhet är ökat vid låga nivåer. Då skulle även kvinnor som inte äter mjölkprodukter, inte solar, veganer eller de som klär sig täckande ha en chans till likvärdig vård. Eftersom vi vet att denna dos höjer plasma D-vitamin nivån cirka 25nmol/L i de flesta subgrupper, skulle det ske utan risk för komplikationer (vitalstudien). Det är svårt att få tillräckligt med sol i Sverige…
Assist prof Hammarsköld tar upp att skyddet mot typ1-diabetes hos barn och ungdom verkar minska när dosen D-vitamin supplementering sänkts. Jag har försökt att få reda på varför nyföddhetsdosen sänkts i Finland. Är det någon av läsarna som vet?
2018 införde Sverige en allmän berikning i allt som dricks till måltid samt det som bres på smörgås liknande den finska. Rätt vald berikning av maten är en bra väg att gå då alla för del av berikningen. I Sverige gällde detta enbart Europeisk producerad mat. De som handlar mellanöstern och sydostasiatiskt blir utan berikning. D.v.s. vissa invandrarpopulationer är exkluderade i det Svenska upplägget. Man är i Norden överens om att tillräcklig plasma D-vitaminnivå är 50nmol/L (NNR2023). Det finns mig veterligen ingen uppföljning av berikningen 2018, vilken nivå man kommer upp i och om alla nåddes av berikningen. Det Svenska upplägget borde halvera andelen med låga värden till cirka 25%, något högre i våra invandrarpopulationer då berikningen till stor del bygger på mjölkprodukter, att man äter smörgås samt att man solar. En sannolikt effektiv åtgärd vore att även ge tillsats i all matolja. Målet i NNR23 är att 97,5% av alla skall ha tillräckliga D-vitamin värden (> 50nmol/L), det är sannolikt är en lång väg kvar…
Ett alternativ vore en tydlig rekommendation om 2000 enh/d vitamin D3 supplementering för alla under graviditet, då det finns indikationer på att både syrebrist vid förlossningen samt dödföddhet är ökat vid låga nivåer. Då skulle även kvinnor som inte äter mjölkprodukter, inte solar, veganer eller de som klär sig täckande ha en chans till likvärdig vård. Eftersom vi vet att denna dos höjer plasma D-vitamin nivån cirka 25nmol/L i de flesta subgrupper, skulle det ske utan risk för komplikationer (vitalstudien). Det är svårt att få tillräckligt med sol i Sverige…
Vitamin D3 ger skydd mot bakterietoxiner
1 år sedan
I ett kommande inlägg på LT Debatt "Patienter med covid-19 fas 2 undanhölls antibiotika i primärvård" anger vi evidens för att utdraget, försämrat och ibland dödligt förlopp vid covid-19 beror på bakteriell koinfektion. Antibiotika är då adekvat terapi.
Intressant är att flera kända faktorer som sänker kolesterol i våra celler är kopplade till reducerad dödlighet i covid-19, som statiner (30%), östrogensubstitution (53%) och höga plasmanivåer av D3 (upp till 80% lägre dödlighet). I fallet D3 anges coviddödlighet vid olika nivåer av D3 i plasma. Skyddseffekten är tydligt nivåberoende vilket talar för att sambandet är kausalt, att D3 bidrar till skydd mot coviddöd (Borsche et al 2021).
I våra celler samlas kolesterol i öar i cellmembranet och har signalfunktioner. Dessa öar är måltavla för bakteriella kolesterolberoende toxiner som perforerar cellmembranet och dödar cellen, t ex pneumolysin från pneumokocker. En av många nyttiga effekter av D3 tycks således vara att reducera dessa öar (antal, storlek) och därmed göra våra celler mindre känsliga för toxiner från luftvägspatogener. En sorts innate immunmekanism.
Referens
Borsche L, Glauner B, von Mendel J. COVID-19 mortality risk correlates inversely with vitamin D3 status, and a mortality rate close to zero could theoretically be achieved at 50 ng/mL 25(OH)D3: Results of a systematic review and meta-analysis. Nutrients. 2021;13(10).
Intressant är att flera kända faktorer som sänker kolesterol i våra celler är kopplade till reducerad dödlighet i covid-19, som statiner (30%), östrogensubstitution (53%) och höga plasmanivåer av D3 (upp till 80% lägre dödlighet). I fallet D3 anges coviddödlighet vid olika nivåer av D3 i plasma. Skyddseffekten är tydligt nivåberoende vilket talar för att sambandet är kausalt, att D3 bidrar till skydd mot coviddöd (Borsche et al 2021).
I våra celler samlas kolesterol i öar i cellmembranet och har signalfunktioner. Dessa öar är måltavla för bakteriella kolesterolberoende toxiner som perforerar cellmembranet och dödar cellen, t ex pneumolysin från pneumokocker. En av många nyttiga effekter av D3 tycks således vara att reducera dessa öar (antal, storlek) och därmed göra våra celler mindre känsliga för toxiner från luftvägspatogener. En sorts innate immunmekanism.
Referens
Borsche L, Glauner B, von Mendel J. COVID-19 mortality risk correlates inversely with vitamin D3 status, and a mortality rate close to zero could theoretically be achieved at 50 ng/mL 25(OH)D3: Results of a systematic review and meta-analysis. Nutrients. 2021;13(10).
Angående orsakssambandet mellan D vitamin och intrauterin död
1 år sedan
Tack för intressanta synpunkter angående det medfödda infektionsförsvaret av Bakterologer Burman och Schalén
Deras svar rör den puzzelbit som fortfarande saknas, nämligen orsakssambandet mellan intrauterin död vid låga D-vitaminnivåer. De stora etablerade orsakerna till intrauterin död är; dålig placenta funktion (tillväxthämning), infektioner, placentaavlossning samt hypertensiva och navelsträngskomplikationer.
Diskussionen om att faktorer som sänker kolesterolnivån i blodet är intressant. Vi UV bestrålning omvandlas kolesterol till D vitamin. Höga kolestrolvärden kan m.a.o vara en markör för lågt solande.1
Tänkbara orsaker till intrauterin död som tangerar D vitamin: minskad risk för både virus och bakterieinfektioner via det medfödda imunsystemet,2 risken för hypertoni minskar vid aktivt solande,3 D vitaminbrist är förknippad med en muskelsvaghet samt medför ett inflammatorisk tillstånd. I en inflammatorisk miljö minskar fostertillväxten med ökad risk för tillväxthämning, och det påverkar hemostassystemet i en prokoagulant riktning med en ökad blodproppsrisk. Om muskelsvagheten även är förknippat med en fetal hjärtmuskelsvaghet skulle det öka fostrets vulnerabilitet och klargöra en del av det vi idag kallar oförklarlig intrauterin död.
Vi har föreslagit att 25OH vitamin D skall ingå i utredning efter intrauterin död, det skulle ge en fingervisning om brist är förknippat med en ökad risk, samt vilken typ av orsak som är överrepresenterad.
1. Guldenhuys S et al. 2014 Pmid 25342734
2. Norlin AC et al. Pmid 27657724
3. Lindqvist PG et al. Pmid 33721253
Deras svar rör den puzzelbit som fortfarande saknas, nämligen orsakssambandet mellan intrauterin död vid låga D-vitaminnivåer. De stora etablerade orsakerna till intrauterin död är; dålig placenta funktion (tillväxthämning), infektioner, placentaavlossning samt hypertensiva och navelsträngskomplikationer.
Diskussionen om att faktorer som sänker kolesterolnivån i blodet är intressant. Vi UV bestrålning omvandlas kolesterol till D vitamin. Höga kolestrolvärden kan m.a.o vara en markör för lågt solande.1
Tänkbara orsaker till intrauterin död som tangerar D vitamin: minskad risk för både virus och bakterieinfektioner via det medfödda imunsystemet,2 risken för hypertoni minskar vid aktivt solande,3 D vitaminbrist är förknippad med en muskelsvaghet samt medför ett inflammatorisk tillstånd. I en inflammatorisk miljö minskar fostertillväxten med ökad risk för tillväxthämning, och det påverkar hemostassystemet i en prokoagulant riktning med en ökad blodproppsrisk. Om muskelsvagheten även är förknippat med en fetal hjärtmuskelsvaghet skulle det öka fostrets vulnerabilitet och klargöra en del av det vi idag kallar oförklarlig intrauterin död.
Vi har föreslagit att 25OH vitamin D skall ingå i utredning efter intrauterin död, det skulle ge en fingervisning om brist är förknippat med en ökad risk, samt vilken typ av orsak som är överrepresenterad.
1. Guldenhuys S et al. 2014 Pmid 25342734
2. Norlin AC et al. Pmid 27657724
3. Lindqvist PG et al. Pmid 33721253
rättning av artikelförfattares arbetsplats
1 år sedan
Tack för bra kommentarer angående vår artikel. Kanske kan artikeln leda till mer enhetliga rekommendationer för kliniker i Sverige. Vill bara klargöra att jag arbetar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Tryckfels-Nisse må förlåtas!
Från startsidan
