Vid neurologiska utredningar hävdas ibland att MR hjärna inte bör utföras efter nyligen genomgången lumbalpunktion (LP). Denna begränsning kan orsaka fördröjningar i utredningen eller ökad logistisk börda. Förekomst av dural uppladdning inom 30 dagar efter LP har beskrivits [1], och det finns en farhåga att MR blir svår att tolka om den utförs efter LP. MR-fynd efter LP har dock inte studerats fullständigt, och evidensen för farhågan är otillräcklig.

I en retrospektiv studie från University of California, publicerad 2022 i American Journal of Neuroradiology, granskades patienter som genomgått DT-ledd LP och därefter MR hjärna inom 7 dagar [2]. Indikation för MR och LP, rutinanalyser av cerebrospinalvätska samt komorbiditet såsom infektion, inflammation och onkologisk sjukdom kartlades för varje patient för att utesluta annan förklaring till generell dural uppladdning. Eventuella befintliga MR-undersökningar före LP eftergranskades för att bedöma redan existerande förändringar. Syftet var att kartlägga förekomsten av intrakraniella MR-fynd, såsom generell dural (pakymeningeal) uppladdning samt andra förändringar associerade med intrakraniell hypotension såsom subdurala vätskeansamlingar, »neddragen« hjärna och ökad venös blodvolym.

Av de 160 patienter som inkluderades hade endast 6 patienter (3,9 procent) nytillkommen diffus dural uppladdning, men ingen patient hade dural uppladdning när MR hade utförts inom 2 dygn efter LP. Alla 6 patienter med diffus dural uppladdning hade samtidigt små subdurala ansamlingar. Ytterligare 2 patienter hade subdurala ansamlingar, sammanlagt 5,2 procent av studiepopulationen. Ingen av dessa patienter behövde någon behandling för detta.

Studien är oss veterligen den första som systematiskt undersöker intrakraniella MR-fynd efter nyligen genomgången LP och har två intressanta fynd. Hos de patienter där MR utfördes inom 2 dygn (n = 85) sågs ingen dural uppladdning. Detta kan tala för att det inte är strikt nödvändigt att undvika MR efter LP, så länge MR-undersökningen kan utföras inom 2 dygn. Detta kan förenkla logistiken i neurologiska utredningar. 5,2 procent av patienterna hade små bilaterala subdurala ansamlingar efter nyligen genomgången LP, vilket indikerar att asymtomatiska subdurala ansamlingar efter LP är relativt vanligt förekommande och inte kräver någon ytterligare kontroll eller utredning.

En begränsning i studiens generaliserbarhet är att alla LP hade utförts med ledning av DT, vilket troligen kan ge en lägre frekvens av läckage jämfört med punktioner på fri hand.